månadsarkiv: mars 2011

Hur kunde jag missa Storm Peaks?

Nu håller jag på att spela igenom Wrath of the Lich King igen med min worgen, och den här gången hade jag tänkt fokusera på Storm Peaks istället för Icecrown som sist. Eftersom jag är arkeolog hade jag tänkt fokusera på dvärgarna och Brann. Jag hade fått för mig att det inte fanns särskilt många uppdrag i området, men nu vet jag varför. Jag hade missat ett litet uppföljningsuppdrag där man skulle iväg och leta rätt på en borttappad goblin. Senast hoppade jag över det helt, men det visar sig att det var nyckeln till nästan allting i zonen. ... Läs hela texten

Spelbranschens fula ankungar

Det finns utvecklare som ibland verkar vara en halv generation före alla andra och pressar hårdvara på rent löjliga sätt. Epic, Naughty Dog, Crytek, Id. Deras spel blir ofta ammunition i fanboykrig och pushade som höstens, eller årets, storspel. Sen finns det också massvis av kompetenta utvecklare som kanske inte riktigt har det där alldeles extra men som får strålande resultat av att bygga ihop sina egna motorer eller kanske låna teknik från de stora, och som i slutändan ändå presterar grafik tillräckligt fläskig för att passa i vilken CDON-trailer som helst. ... Läs hela texten

Recension: Yakuza 4

Spelvärldens svar på Gudfadern-trilogin heter inte Grand Theft Auto och det heter sannerligen inte The Godfather: The Game. Nej, den bästa motsvarigheten till Coppolas mästerverk är Segas intensiva gangsterromantik i Yakuza-tetralogin. Här har vi spel som inte är rädda för att dränka spelaren i mellansekvenser, som till råga på allt är proppfulla med dialog mellan bistra karlar i kostym, och där det ibland kan vara långt mellan actionbitarna. Men i gengäld får vi karaktärer som känns mer levande än de flesta i sammanhanget och en historia som både är mer trovärdig och engagerade än mycket annat. ... Läs hela texten

Rock Band 3 blir ännu bättre nästa vecka

Några av mina favoritlåtar att spela i Rock Band 3 är de av Billy Joel, särskilt sedan jag köpte keyboarden. Att han är en gudabenådad pianist är rätt uppenbart när man ser en del av noterna. Nu fick jag precis veta att det kommer ännu ett paket låtar nästa vecka, med fokus just på piano, och jag ska absolut köpa allihop!

”Prelude: Angry Young Man” är nästan övermänsklig i början och kommer troligen att vara en av spelets svåraste pianolåtar, men annars är det väl ingen superhöjdare. Sen kommer också det storslagna medleyt ”Scenes From An Italian Restaurant” (solot vid 2:50 lär bli mördande…) och den finstämda ”She’s Always a Woman To Me”. Sen kommer också ”I Go to Extremes”, ”Miami 2017 (Seen the Lights Go Out on Broadway)” och ”My Life”. ... Läs hela texten

Pixlar är snyggare än polygoner och här är beviset

Jag snubblade över en tråd på NeoGAF som handlade om bakgrunder i fightingspel, något som jag förstås har funderat över flera gånger men egentligen aldrig riktigt uppskattat fullt ut. I ett fightingspel är ju fokus förklarligt nog på kämparna och en riktigt bra bakgrund ska ju, i praktiken, inte synas. Men när jag kollade närmare på ett flertal bakgrunder insåg jag en sak: det spelar ingen roll hur mycket polygoner du kan lassa in i ett fightingspel. De kommer fortfarande inte i närheten av riktigt bra pixelkonst. Låt oss titta på tio bevis från SNK:s och Capcoms allra mäktigaste pixelpetare. ... Läs hela texten

Skägguden får egen film!

Min idol Guan Yu, känd från historien och en rad spel som Dynasty Warriors, kommer att få en egen film! The Lost Bladesman handlar om hans äventyr då han separerades från sina svurna bröder och tvingades kämpa för Cao Cao. Som synes kommer det att bli massvis av skägg, massvis av fantastiska kampscener och, förstås, Guan Yus klassiska hillebard Green Dragon. Kan den bli lika maffig som Red Cliff lär det här bli ännu en skön film för fans av kinesisk historisk action i allmänhet och Dynasty Warriors-eran i synnerhet! ... Läs hela texten

Recension: Myth: The Xenogears Orchestral Album

Ett av tidernas tveklöst bästa spelsoundtrack tillhör Xenogears. Spelet i sig var väl bra på alla tänkbara sätt men utan den gudomliga musiken hade det knappast suttit så hårt på många rollspelares topplistor. Yasunori Mitsuda skapade fyrtiofyra stycken av ren magi, med bara en handfull som inte är helt fantastiska. Spelet följdes förstås direkt av ett originalsoundtrack där alla låtarna fanns med rakt av, uppspelade direkt från en Playstation men med en sån utsökt ljudkvalitet att det ofta hade kunnat röra sig om, om inte symfoniorkester, så åtminstone en riktigt maffig synth. Några veckor senare släpptes vad som skulle bli ett av de bästa arrangerade soundtracken någonsin, Creid, där Mitsuda har rekryterat irländska musiker för att ge soundtracket en helt ny, keltiskdoftande betoning. Creid plockade glatt bland bra och mindre bra i soundtracket och lyckades göra underverk av alltihop. Men samtidigt gjorde det om musiken till något annat, och de som hade önskat sig ett mer traditionellt orkesterarrangemang fick vänta. ... Läs hela texten

Shadow Complex-uppföljare på gång

Epic-ägda Chair har flyt just nu. Efter det briljanta Shadow Complex på Xbox Live Arcade och det grafiskt magnifika Infinity Blade till Iphone, som nyligen dessutom fått en fet gratisuppdatering, verkar de nu jobba på ett nytt Shadow Complex-spel. Donald Mustard säger att ”det är inte en fråga om om, utan när” och tillägger att det inte kommer att vara till Iphone eftersom spelkontrollen inte fungerar på en tryckkänslig skärm utan kräver en riktig handkontroll. Får man gissa XBLA igen, och kanske något mer format? ... Läs hela texten

En helg och ett par jordbävningar senare

Helgen var bra för mig, men desto mindre bra för Japan. Det är otäcka bilder av resultaten efter tsunamin, och oroväckande händelser runt kärnkraftverket Fukushima. Ändå, hoppas jag, är det bättre än det hade kunnat vara. En jordbävning längre söderut som hade drabbat Tokyo… otäckt.

Man kan tro att man sitter säkert här uppe i Östersund, trehundra meter över och minst tjugo mil från närmaste hav. Men världen är liten numera. En av mina jobbarkompisar är för närvarande på semester med sin flickvän, som normalt bor i Sendai. Att de är trygga och säkra i Sverige är förstås en tröst, men de har massvis med anhöriga och bekanta i området. Sen har jag ju också en del kontakter i Japan, men de verkar allihop vara okej. ... Läs hela texten

Ett till arkadspel blev det

Min kompis som besökte i helgen hade med sig en liten present: ännu ett arkadspel. Det här är Earth Defenders som går ut på att panga ner en massa invaderande rymdmonster innan man blir övermannad. Grym grafik i ungefär en bildruta per sekund, svart och grått i färgsättning och skönt enkanaligt ljud. Det har aldrig varit roligare att stoppa pengar i en sparbössa. Och dessutom är det perfekt storlek för en Transformer: Wreck-Gar tjingade förstås spelet direkt och har stått där sedan dess. ... Läs hela texten