månadsarkiv: mars 2015

Kojima lämnar Konami?

Just nu är det kaos kring Konami. Det vi kan konstatera är att Konami har tagit bort Hideo Kojimas namn från alla relevanta sajter. Metal Gear Solid-spelen har ju sedan länge markerats med ”A Hideo Kojima Game”, men nu är allt sånt borta. På externa listor över organisationen finns inte heller Kojima med. Förutom en möjligen fejkad tweet (som inte längre existerar i vilket fall som helst) har Kojima själv inte kommenterat något. Vad är det då som händer?

Min gissning är att Kojima är på väg bort från företaget och kommer att slutföra det som frilans, precis som Fumito Ueda med The Last Guardian (som, av en slump, fick sitt varumärke förnyat nyligen). Han skulle i så fall följa en lång rad framgångsrika producenter som lämnat sitt gamla företag bakom sig för att starta om på nytt. ... Läs hela texten

Den sista utposten faller

Jahapp, tack och godnatt. Var och varannan spelutgivare sysslar ju enbart (i praktiken) med mobilspel numera, så varför skulle Nintendo vara ett undantag? Kanske för att de har två egna plattformar att tänka på. Kanske för att de har en bakgrund inom klassiska spel som saknar motstycke. Kanske för att de är så gigantiskt tjuriga och skiter fullständigt i vad andra gör. Men tydligen var det inte så. Nintendo ska tillsammans med DeNA släppa mobilspel med start redan i höst.

Den första spontana reaktionen är förstås ”NEEEEEEJ, FÖR I HELVETE, NEEEEEEJ”. ... Läs hela texten

Den bräckliga skattkistan Xbox 360

Under några år var Xbox 360, tack vare Xbox Live Arcade, det absolut bästa stället för smarta, originella och/eller allmänt fräscha retroupplevelser. PC och Steam hade knappt kommit igång och Playstation 3 stapplade fram sina första år, medan Microsoft knöt till sig mängder av nutidens hetaste indiestjärnor. Det var helt enkelt en skattgömma som väntade på att utforskas, för 90 kronor åt gången. Allt eftersom åren gick fick konsolen också mängder av HD-versioner och konverteringar av extremt efterlängtade spel. Äntligen kunde man köpa definitiva versioner av gamla favoriter – trodde jag. Men med facit i hand blev det en återvändsgränd. Visst, vi fick en himla massa spel i läckra 720p-versioner. Men sen då? Xbox One (och inte heller Playstation 4) är inte bakåtkompatibel, så all denna härlighet blir kvar på en konsol som snart är tio år gammal och som generellt har en livslängd på hälften av det. ... Läs hela texten

Nintendo förstår inte det här med fanrelationer

Nintendo har länge haft ett väldigt märkligt förhållande med sina mest inbitna fans. Tidigt i internets historia blev det rabalder när Nintendo stängde ner Pokemon-sajter. Och nu snackar vi inte någon som försökte framstå som officiell, utan vanliga hederliga fansajter, ni vet, med upprepade bakgrunder och animerade gifar och blå länkar. På senare år har man legat i ett halvintensivt krig mot Youtube, som kulminerade nyligen i en policy som innebär att du visst kan göra videor med Nintendo-spel, men då kommer då att ta merparten av dina annonspengar. För att de kan. ... Läs hela texten

Piratlego då och nu

Lego Pirates, det första piratlegot, släpptes 1989, och jag fastnade totalt. Jag var gammal nog att aktivt börja önska mig saker, och de här fantastiska byggena låg högst på önskelistan. Jag vill minnas att jag fick Fort Brass (Eldorado Fortress) i födelsedagspresent, sen rullade det på med mindre set. Under sommaren, troligen, gjorde jag småjobb hemma och tog tillvara all goodwill jag hade förtjänat, för att slutligen kunna köpa den gigantiska Tigerhajen (aka Black Seas Barracuda). Därefter saknade jag bara ett fåtal av det första årets utbud. Det sista blev Havsörnen, som jag vill minnas följde med som prenumerationsbonus i någon av alla seriealbumsklubbar jag var med i. ... Läs hela texten

Vila i frid, Terry Pratchett

Så var det slut till slut. Terry Pratchett dog idag, 66 år ung, i sviterna av aggressiv och tidig alzheimers. Sedan han insjuknade för åtta år sedan har jag hela tiden trott, på något märkligt sätt, att han skulle härda ut och klara av det här. Han är ju trots allt god vän med Döden. Men så blev det inte.

Som av en händelse anlände de sista böckerna i Discworld-samlingen just idag, The Wee Free Men och Wintersmith. Nu äger jag allihop inklusive Tiffany Aching-böckerna och ska fortsätta min genomläsning, fram till vad som kommer att bli den absolut sista delen. Enligt uppgift blev Terry klar med den sista i somras, ytterligare en berättelse om Tiffany. Men sen blir det alltså aldrig något mer. ... Läs hela texten

Verklighetsfrånvända Transformers-priser

Efter ett år som präglades av de hemska filmfigurerna från Age of Wrath, vars illblå samurajrobot med guldansikte och armérobot med helskägg värmer hyllorna i varenda leksaksbutik, var det en blandning av glädje och överraskning att se den senaste, lovande serien i butikerna. Combiner Wars bjuder på massvis av klassiska figurer som allihop kan kombineras på något sätt. Till och med gamla gamar som Optimus Prime och Cyclonus kan smälla på sig ett par extra armar och ben, eftersom de bygger på samma design som Motormaster och Silverbolt, respektive. ... Läs hela texten

Första stapplande stegen i La Mulana

Egentligen hade jag kunnat spela det för länge sedan. Originalversionen av La Mulana var, tillsammans med Cave Story, ett av de allra första framgångsrika indiespelen i modern tid. Numera är genren så överbefolkad att det är svårt att avgöra vilka av alla dessa ”Metroidvania-inspirerade toksvåra plattformsspel” som egentligen är något att ha, men La Mulana har fascinerat spelare i tio år, så något måste det ha att erbjuda. Nu har det i alla fall äntligen släppts till Vita, den enda konsolversionen sedan en Wii-konvertering för tre år sedan. ... Läs hela texten

Psygnosis skyddslingar

Ett av Sonys mindre angenäma affärsdrag är det faktum att de utplånade vad som en gång var en av de mest framgångsrika utgivarna i spelbranschen. Jag pratar förstås om Psygnosis, företaget med oerhört läckra spelomslag och fantastiskt cool logotyp. Som centrum för några av Europas mest tekniskt begåvade utvecklare blev de en viktig del i den tidiga Playstation-eran, precis som att de hade varit tongivande under Amiga-eran, men idag existerar de inte längre.

Däremot är det intressant att se hur det har gått för alla dessa utvecklare som en gång släppte sina spel via Psygnosis. De har klarat sig bättre, minst sagt. ... Läs hela texten

Lite intryck från Under Night In-Birth

Vem i hela friden hittar på en titel som Under Night In-Birth Exe:Late? Jag vet att japaner gillar att blanda engelska ord mer eller mindre slumpmässigt, men det här är nästan sjukligt. Hur som helst, detta är det senaste spelet av French Bread (återigen det här med namn) som var teamet som gav oss Melty Blood (och igen), ett oerhört välgjort indiefightingspel. Den närmaste parallellen kan väl dras med Arcana Heart 3: ett tvådimensionellt väldigt animeinriktat fightingspel. Men där upphör också likheterna, åtminstone att döma av en första provspelning. ... Läs hela texten