The Goonies II
Format NES
Utvecklare Konami
År 1988

I listan över odödliga åttiotalsklassiker borde The Goonies komma högt upp. En fullständig feelgood-äventyrsfilm som fick åtminstone mig att vilja bära en trenchcoat fylld med tekniskt skräp. Nästan lika bra var spelet, lite kryptiskt döpt till The Goonies II. Då tänkte jag mig att det helt enkelt var en uppföljare fast i spelform, numera vet jag ju att det fanns ett tidigare spel som aldrig släpptes här (och som tydligen var skräp ändå).

Förutom en NES-synthversion av ”Goonies ’R’ Good Enough” bjöd spelet på ett hisnande äventyr. Långt innan guideböcker och walkthroughs på Youtube fick jag utforska de båda planen och försöka hitta mina polare, och däremellan smyga runt i förstapersonsrum där fullständigt godtyckligt viftande med nävar och hammare öppnade nya vägar. Det var ologiskt på ett dåligt översatt NES-vis som egentligen bara Simon’s Quest och Zelda II kunde mäta sig med, men då uppfattades det som en utmaning. Och som jag spelade. Sedermera hittade jag alla polarna (inklusive Data i den där gejserfyllda grottan) och kunde till slut rädda sjöjungfrun Annie (vad hon nu hade med saken att göra). Sedan gjorde jag det om och om igen, uppemot tjugo-trettio gånger, tills jag lärde mig alla banorna och spelfigurernas märkliga repliker utantill. Nej, jag hade inte särskilt många spel till NES…