Metroid: Zero Mission
Format GBA
Utvecklare Nintendo
År 2004

Egentligen gillade jag inte det första Metroid så värst mycket. Visst, det var unikt och praktiskt taget survival horror åratal innan varken Alone in the Dark eller Resident Evil, men det var inte särskilt kul. Det hade en för Nintendo okaraktäristiskt fladdrig spelkontroll, hemligheter som mer eller mindre byggde på glitchar, och ett frustrerande upplägg där man förmodligen ägnade mer tid åt att farma på sig ny energi och nya missiler efter att ha dött, än att faktiskt utforska vidare.

Men Zero Mission rättade till alla problem, slätade ut märkligheterna och byggde vidare på det enastående Super Metroid, och gjorde det här gamla spelet rättvisa. Att springa runt som Samus på gamla Zebes var roligare än någonsin, det var fullproppat med kluriga hemligheter och det var grafiskt strålande. Den kontroversiella smygsekvensen introducerade den numera smått överanvända Zero Suit-varianten av Samus, men till dess försvar kan sägas att slutklämmen på den delen var en av de mäktigaste delarna av Metroid-spelen någonsin. Dessutom fick vi en diskret, väl genomtänkt inblick i Samus liv utan att det blev patetiskt (som i Other M). Zero Mission var ett mästerverk och den enda egentliga bristen var väl att det gjorde Metroid II ännu mer föråldrat i jämförelse…