300 toppspel #72: Virtua Tennis

virtuatennisVirtua Tennis
Format Dreamcast
Utvecklare Sega
År 2000

Jag missade Segas första storhetstid, men jag var på plats för den andra. Under några år runt millennieskiftet fanns det få utvecklare som kunde mäta sig med Sega. Motiverade av sin egen Dreamcast och den sista, intensiva delen av arkadspelseran tryckte de ut spel efter spel i alla tänkbara genrer, och lyckades göra det mesta briljant. Tennis är en klassisk tvspelssport, kanske DEN mest klassiska i och med Pong. Men väldigt många spel missar poängen och gör det hela alldeles för komplicerat. Följaktligen var det egentligen bara Tennis på NES som jag verkligen gillade. Fram till Virtua Tennis. Den realistiska inramningen och den enastående animationen var förstås trevligt, men det som gjorde spelet så mästerligt var den orealistiska men mycket lättillgängliga spelkontrollen. Thomas Johansson (vem annars?) kastade sig efter bollar utan minsta tanke på brutna handleder och smashade in avgörande poäng med bara två knappar – precis som i Nintendos klassiker. Det var magnifikt, och inte ens Sega själva har lyckats återskapa bedriften att göra tennis roligt igen.

Lämna ett svar