Min första kontakt med Amiga CD32 var på en resa till Danmark 1994. Det var förstås aldrig på tal att köpa en sprillans ny konsol då, även om den körde en ganska bra version av Pinball Fantasies. Nu på senare år började jag fundera på en annan misslyckad nittiotalskonsol, Atari Jaguar. Jag satte ihop listor över spel… och upptäckte att det egentligen inte finns något bra på den. Tempest 2000 är ju lite av en klassiker men efter att ha upptäckt att det har hemsk framerate föll den idén. Alien vs Predator var banbrytande 1994, men 2014 not so much. Det fick Rayman först, men det har konverterats. Och så vidare. Bland de få exklusiva spelen finns också Kasumi Ninja, Ultra Vortek och Fight For Life, tre av tidernas absolut gräsligaste fightingspel.

CD32 levde egentligen bara i tre år, varav de två sista på livsuppehållande insatser, men ändå fick den en hel del spel. Mycket tack vare att det bokstavligen är en Amiga 1200 i nytt skal och att man inte ens behöver konvertera spelen – det räcker med att smeta in filerna på en skiva. Och det var precis vad som hände. Låt oss kika på en lista över några av höjdarna:

* Alien Breed
* Alien Breed II
* Battle Chess
* Beneath a Steel Sky
* Benefactor
* Bubba ’n’ Stix
* Cannon Fodder
* Chaos Engine
* Chuck Rock
* D/Generation
* Defender of the Crown II (egentligen en måttligt upphottad version av originalet, även kompatibel med CDTV)
* Flink
* Frontier: Elite 2
* Heimdall 2
* IK+
* Lemmings
* Lost Vikings
* Lotus Turbo Trilogy
* Pinball Fantasies
* Pinball Illusions
* Pirates! Gold
* Premiere
* Simon the Sorcerer
* Speedball 2
* Super Stardust
* Syndicate
* Theme Park
* Turrican II (extremt ovanlig och superdyr)
* UFO: Enemy Unknown
* Wing Commander
* Worms

Låter det här som utbudet på en floppkonsol? Nej, snarare som en topplista över de bästa spelen på Amiga 500. Och det var den främsta anledningen till att jag köpte den. En massa klassiker tillgängliga på smidiga CD-skivor som dessutom är aningen mer arkivbeständiga än 3,5-tumsfloppies, ibland med snyggare grafik och definitivt kortare laddningstider.

Tyvärr skulle jag ha läst på lite bättre, för det finns några rejäla förbehåll. Det största är att Amiga CD32, direkt ur kartongen, är väldigt begränsad. Det går att köpa till utrustningskit som förvandlar den till en Amiga 1200, inklusive tangentbord, hårddisk och diskettstation, men det förtar liksom poängen, eller hur? Själva maskinen har bara kompositsignal ut, vilket innebär gräslig bildkvalitet. Maskinen är annars rätt kapabel (den har som sagt samma innanmäte som 1200:an), inte i närheten av en Playstation men ändå helt okej för sin tid, nästan två år tidigare.

Vid den här tiden var Commodore på väg att gå i konkurs och även om de idiotiskt nog försökte lansera en konsol i samma veva hade de inte råd att göra den bra. CD32 är ett plastigt monster som knakar i fogarna när man tar i den, med massvis av luft invändigt. De två handkontrollskontakterna är samma 9-pinsstandard som Amiga, Megadrive och flertalet äldre format, vilket innebär att det går att återanvända gamla kontroller. Den som följer med är duglig men absolut inte mer. Styrplattan är hemsk och det snällaste jag kan säga är att den är bättre än den Gravis Gamepad jag brukade använda till Amiga. Tyvärr är både kontrollportarna och ljudportarna glapp på min konsol, så jag måste palla upp sladdarna med min plånbok för att det ska komma något ljud (som om den inte hade fått lida tillräckligt redan). Och till råga på allt är maskinen felkonstruerad: två kondensatorer sitter monterade åt fel håll vilket gör att de ofta slits ner i förtid.

För att kunna ta fördel av det trevliga spelutbudet krävs det därför lite hemmapulande. Det finns guider för hur man rättar till kondensatorerna (vilket förmodligen är anledningen till att delar av Flink låter som bajs) och det går att löda på en RGB-kontaktanslutning från interna chip, men det kräver en riktigt säker lödhand. Med de justeringarna skulle Amiga CD32 kunna bli en rätt sjysst retrokonsol. Till den dagen jag lyckas få det fixat kommer den däremot tyvärr mest att samla damm.

Å andra sidan är den fortfarande bättre än Jaguar. Amiga > Atari, för alltid.