Babylon 5

Det är märkligt. Jag har bloggat i nästan fem år och ändå har jag aldrig skrivit något om en av tidernas bästa och mest genomtänkta tv-serier: Babylon 5. Jag såg den ursprungligen ungefär i takt med att den gavs ut på video, efter att ha övertalats till att plöja de första säsongerna. Den sista biten väntade jag med spänning till varje nytt avsnitt. Några år senare kom hela alltet på DVD och då var det dags att vänta igen. Sedan dess har jag sett igenom hela serien, fem säsonger à 22 avsnitt, två gånger. Och varje gång hittar jag något nytt.

Det som gjorde Babylon 5 unik och fortfarande rätt ovanlig var att hela serien var tänkt som en enda lång historia. Det hände bara inte på den tiden, i början av nittiotalet, särskilt inte i något så kommersiellt och lättsamt som science fiction. Numera är det förstås vanligare och många serier har liknande ambitioner, till exempel sägs det att Battlestar Galactica ska vara lika bra. Det får vi väl se, en vacker dag, när någon jag litar på har övertalat mig att se den också. Men det som Babylon 5 gjorde innebar att historien blev djupare och mer intressant än någon annan serie. Små detaljer som etablerades i första säsongen kunde växa till viktiga berättelser längre fram. Ett av de mest banbrytande avsnitten i säsong ett kompletterades långt senare i säsong fyra med ett andra perspektiv som förklarade vad som faktiskt hände. Och även om de första avsnitten har en viss ton av ”veckans utomjordiska fiende” så bidrog de till att bygga upp personligheterna hos karaktärsgalleriet.

Nu jag har börjat se om den igen, och säsong ett är onekligen inte lika stark som resten. Det märks att en del av skådespelarna inte riktigt kommit in sig i rollerna, datoreffekterna är simpla och återanvänds till tusen (Babylon 5:s första säsong renderades för övrigt på Amiga-datorer) och skådespelet är sisådär. Men redan från start var dialogen klockren och de flesta av karaktärsdesignerna riktigt bra. Till skillnad från Star Trek, som alltid tagit den enkla vägen och hittat på nya utomjordingar genom att sätta en ny hudflik på ett intressant sätt i ansiktet, var de huvudsakliga raserna i Babylon 5 distinkta och rätt unika. Jo, även Centauri, om man kommer dem nära inpå…

Joseph Michael Straczynski, eller JMS, kämpade i åratal med att få göra Babylon 5. Han gick till Paramount, ägarna bakom Star Trek, och presenterade sin idé med en rymdstation där politik och intriger är viktigare än utforskning i ett Enterprise. De nobbade idén totalt, men som ett sammanträffande blev nästa Star Trek-serie en om en rymdstation där politik och intriger är viktigare än utforskning, nämligen Deep Space Nine. Nåja, den striden är hur som helst överspelad idag (precis som DS9-avsnitten, badumtish!) och JMS fick göra sin serie till slut.

En som däremot inte behövde någon startsträcka var Andreas Katsulas i rollen som G’Kar, seriens tveklöst mest mångfacetterade och intressanta karaktär. Att se det första avsnittet idag, efter att ha upplevt hela serien, är fascinerande. G’Kar, en burdus, agressiv och högfärdig reptilliknande krigare i läderrustning, inleder med att mer eller mindre försöka döda sin ärkefiende, ambassadör Mollari från Centauri. Det är ett sant nöje att följa honom genom serien.

Katsulas är inte särskilt känd för någon annan roll. Han hade väl knappast utseendet för sig för de stora rollerna. Den enda gången jag minns honom i en större film var som skurk i Jagad. Men i G’Kars smink passade han perfekt. Han kunde driva både känslosamma scener och ren komik. Utan honom hade G’Kar aldrig blivit samma karaktär och i förlängningen hade inte Babylon 5 blivit så bra.

Andreas Katsulas dog 2006 i lungcancer, efter att ha varit en passionerad rökare i många år. Folk bakom Babylon 5 berättade hur de kunde hitta honom sittande i kulisserna mellan tagningar med en cigarett i mungipan, bekväm i sin utstyrsel och med sitt missbruk. Synd på en så underskattad skådespelare som säkerligen hade kunnat ge oss flera bra roller till, och kanske något mer som G’Kar en vacker dag.

Nu har jag precis avslutat ”The Parliament of Dreams”, det femte avsnittet, som är det första där vi verkligen får lära känna G’Kar. Jag lär återkomma med fler tankar kring den här serien längre fram. Under tiden tycker jag att du ska passa på att köpa hela serien, som nu finns på CDON för 99 kr per säsong. Ett fantastiskt kap. Den ”där andra” filmsajten kanske också har den men dit går jag aldrig igen. Webhallen har flera av säsongerna ännu billigare men saknar den andra, och det här är förstås en serie som måste ses i ordning.

Det här inlägget postades i Film och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.