Baksidan med gratisspel

Nästa månad stuvas det om igen bland vilka spel man har tillgång till gratis som Playstation Plus-användare. Assassin’s Creed 3, Saints Row 3 och lite annat fasas ut, och in kommer Far Cry 3, Giana Sisters: Twisted Dreams, Dragon’s Dogma: Dark Arisen, Street Fighter x Tekken Vita och Touch My Katamari. Där är det praktiskt taget fyra spel jag var sugen på men inte kommit mig för att köpa.

Och visst uppskattar jag möjligheten att få halvintressanta spel gratis (riktigt intressanta spel köper jag förstås långt innan de hamnar på Plus), men jag ser en risk med överflödet. Inte bara att man samlar på sig fler spel än man någonsin kommer att hinna spela, det gjorde jag redan tidigare. Men det bidrar ytterligare till att det upplevda värdet på ett spel minskar. Det finns redan en utbredd inställning att ”vänta till rean”, eller hoppas på en flopp så man ska kunna köpa spelet på en utförsäljning. Särskilt i USA där praktiskt taget allt får dödsreor efter bara några månader. Väldigt få är beredda att betala 700 kronor dag ett, om det inte är ett spel av Grand Theft Autos kaliber (det snackas om 6,5 miljoner exemplar första dagen, vilket är rent löjligt). Det innebär att spelen får svårare att gå med vinst trots att försäljningen går bra. Istället måste man lura spelarna att behålla spelen för att vänta på DLC-expansioner eller också roffa åt sig så mycket mikrotransaktioner man kan.

Nu när väldigt många spel blir tillgängliga gratis blir det ännu mer motiverat att vänta. Ja, jag säger gratis för även om man måste fortsätta att betala sisådär 50 kronor i månaden för att behålla spelen så fortsätter ju gamla spel att vara tillgängliga, så genomsnittspriset går mot noll ju längre man är med. Det är bra för oss spelare men jag undrar hur många kronor som exempelvis Giana Sisters-teamet får ut av varje Plus-månadsavgift. Det var samma sak när Virtua Fighter 5: Final Showdown släpptes och det blir samma sak med Resogun vid Playstation 4-premiären. Det är visserligen mer än om det inte skulle ha sålts alls och uppenbarligen går det bra med hysteriska Steam-reor och Humble Bundles, så kanske är det lönsamt.

Problemet kvarstår dock – folk blir mindre och mindre motiverade att köpa nya fullprisspel och när produktionskostnader fortsätta att öka kommer det bara att innebära mer och mer likriktning. Hur långt är det kvar tills CoD-Halo-Gears-Assasin’s-Battlefield-GTA-Madden-Pokemon-klungan är de enda spelen som får påkostade produktioner överhuvudtaget?

Lämna ett svar