Dags att ladda ur kameran och kika på lite av allt som fanns på Retrospelmässan 2014!
En hedervärd Amiga 1000 fanns på plats, komplett med grafikdemot som fick journalister att tappa hakan 1986.
Det var oväntat lite folk som körde cosplay. Kanske hade de insett att man skulle svettas ihjäl i trängseln. Jag såg en Peach, men betydligt mer cred på gamerskalan fick dessa två, Faith från Mirror’s Edge och Cody från Street Fighter.
En del av butikerna hade rent ohyggliga priser på sina spel. Visst, det är inte helt vanligt att hitta NES-spel i nyskick men går man utomlands är det inga problem att dra hem från billigare från Ebay.
Ja, fullt med folk var det. Man fick utnyttja Assassin’s Creed-färdigheterna för att glida fram genom folkmassorna i jakt på nästa mål. Ja, nästa säljarbord alltså.
Jens och resten av folket bakom Nintendoklubben fanns på plats och berättade anekdoter från den tidiga Bergsala-tiden.
På den tiden när en konsol innehöll ett spel och därmed basta. Poängräknare finns, däremot tar det aldrig slut så man får bestämma när man är klar. Och de olika spellägena triggas med knappar som kopplar in ny elektronik för att tillföra fler element på skärmen. Programmerade mikroprocessorer kom inte på fråga. Mer oldschool blir det knappast.
Den stilrena Vectrex imponerade stort och om jag hittar en i bra skick till vettigt pris kommer jag nog att slå till. Inget säger retro som vektorlinjer, rymdskjutaspel och burkigt ljud.
Det kanske sämsta spelet jag har spelat, och definitivt det sämsta Zelda-spelet som finns (om inte Wand of Gamelon var ännu värre). Ja, Game & Watch-varianten var mer spelbar.