Brinn, odöda, brinn!

Inte långt efter att ha spelat klart Scholar of the First Sin med min ordinarie karaktär började jag om på nytt. Det brukar ju bli så. Den här gången ville jag göra ett seriöst försök som pyromantiker. Alla säger att de är så effektiva, men det är en liten sanning med modifikation.

Att komma igång som pyromantiker är nämligen inte alls lätt. Till skillnad från ettan har Dark Souls II ingen standardiserad startkaraktär. Eftersom pyromantiker numera bygger både på intelligence och faith är det bäst att börja som sorcerer, då man har ett bra startvapen i Soul Arrow. Sen krävs det en hel del jobb för att komma igång. Jag valde att behålla den ursprungliga kniven som backup – figuren jag har tänkt mig är egentligen ingen vapenkämpe alls, men det är väldigt otaktiskt att gå obeväpnad i Dark Souls om magin tar slut. Först blev det Forest of the Fallen Giants, där siktet var att besegra båda bossarna. På vägen köpte jag också en andra laddning Soul Arrow för att ha en större arsenal, och det var inga större problem att meja ner både Last Giant och Pursuer (vid den första möjligheten).

Sen kutade jag igenom Heide’s Tower of Flame som hastigast. Där hade jag inget egentligt ärende, men för att bli officiell pyromantiker gäller det att klara No Man’s Wharf. Det var bitvis knivigt, eftersom stället har blivit ännu elakare vad gäller gömda fiender. Men så fort genvägen blir tillgänglig är det bara en rask promenad till skeppet och sen jaga Flexile Sentry runt lastrummet med magi. Och sen – Pyromancy Glove!

Fast från början är det ett gigantiskt handikapp. Istället för att ha 30 snabba långdistansmissiler har man en segkastad eldboll gånger tio. Prioritet nummer ett är därför att rädda Rosabeth och köpa på sig mer valmöjligheter samt uppgradera handsken till +3. Jag körde några coop-svängar för att ha mer resurser, köpte mig kattringen för att överleva ett fall ner i eldrummet i Forest, och roffade åt mig Firedrake Stone där. Jag besökte fängelset från båda hållen och öppnade upp MacDuff, vilket gav mig möjlighet att sätta eld på min kniv – och därmed kunna utveckla den allt eftersom min pyromanti blir bättre. Och nu senast kutade jag runt i skogen för att hitta ytterligare en Combustion som skulle finnas där. Efter att ha röjt ut hela stället hittade jag den till slut alldeles i slutet av området.

På vägen tillbaka tänkte jag passa på att låsa upp den tredje brasan, så jag gav mig på den invaderade Roenna, som inte var något problem att sätta eld på. Och hon råkade ge mig en kjol som jag inte visste var perfekt till den här figuren. Tillsammans med Felkins huva och en pyromantikerjacka som jag lika turligt råkade få tag på i No Man’s Wharf är min utstyrsel redan nästan komplett, och min pyromantiker börjar redan kännas badass. Det gör inte särskilt mycket att man har få magier när nästan varenda en mejar ner en fiende eller två. Och förutom att det är kul att syssla med magi efter allt svärdssvingande så är det också en helt annan upplevelse att överhuvudtaget inte använda sköld. Spelet får ett helt annat tempo.

Lämna ett svar