Hur ofta kan man köpa en transformer? I det här fallet är det tredje gången. Artfire var i sin ursprungliga utgåva en måttlig modifierad version av Grapple och Inferno, bara modifierad för att kunna hålla i en Targetmaster. Tillsammans med likaledes modifierade Stepper, baserad på Jazz, släpptes han exklusivt i Japan i en av de senare serierna. De var inte särskilt populära eftersom de bara återanvände befintliga leksaker i nya färger, och blev därför extremt populära många år senare i samlarkretsar just på grund av sin otillgänglighet. När jag hörde talas om honom var jag mest irriterad på den märkliga officiella översättningen. ”Aatofaiaa” borde ju rimligen bli ”Autofire”, vilket också skulle passa ihop med att Targetmasters brukade ha namn som handlar om att skjuta. Men då hade jag nyss lärt mig japanska och var väldigt pretentiös.
Kategoriarkiv: Prylar
Transformers Legacy Cosmos
Den senaste upplagan av Transformers kallas Legacy, och istället för någon egentlig handling är temat alla tidigare Transformers-serier, från 1984 och framåt. I USA släpptes en Walmart-exklusiv underserie, Velocitron, där man specifikt siktar på racing-fokuserade figurer … och så Cosmos. Den här snubben är svår att placera in i något annat tema då han traditionellt förvandlar sig till ett flygande tefat. Men här har han fått en flagga och fungerar som levande startsignal. Nämen dåså.
Transformers Studio Series 1986 Wreck-Gar
Studio Series-utgåvorna har så sakteliga börjat återvända till att bara ta fram hemska Bay-monster, men några höjdare finns det fortfarande kvar. Wreck-Gar är en av de mer udda karaktärerna i den ursprungliga filmen från 1986, en neutral ledare från skräpplaneten Junk som bara talar i popkulturreferenser med Eric Idles röst. Jag hade hans ursprungliga leksak en gång i tiden, men det var en ganska märklig pryl med väldigt udda proportioner.
Studio Series Wreck-Gar är en extremt bildtrogen version av hans design från filmen. Alla detaljerna finns på plats inklusive hans bröstvårtekanoner som är poserbara den här gången, och förstås hans mekaniska ansiktsbehåring. Själva figuren är snäppet större än vad jag är van vid numera i den här prisklassen (Voyager) och plasten känns lite mjukare än vanligt men ändå hållbar. Han ger därför ett ganska gediget intryck, jämfört med många andra i serien som Hot Rod som känns extremt pillig. Det hela påminner lite om den senaste versionen av Cyclonus.
Lego Lion Knight’s Castle (10305)
När Lego höll en omröstning inför sitt 90-årsjubiléum om vilket tema fansen ville se igen så vann riddarlegot överlägset (om än fördelat på en massa underkategorier), och därför var det inte konstigt att det absolut största och maffigaste setet fick representera och kulminera 44 år av riddare och rustningar, borgar och banditer.
Med 4514 bitar kvalar Lion Knight’s Castle in på topp 20 över de största Lego-seten genom tiderna och det här slottet går bara snäppet snabbare att bygga än ett riktigt. Ändå var byggarbetet underhållande och varierande hela vägen, till skillnad från exempelvis Ghostbusters-högkvarteret som är i samma storleksklass. Det staplas visserligen en hel del murar, men det finns hela tiden små roliga saker att bygga och finurliga lösningar. I praktiken bygger man faktiskt två hyfsat rejäla slott som sedan kopplas ihop på mitten. Det färdiga slottet är hyfsat stabilt och går att lyfta på en gång, men för säkerhets skull rekommenderar jag att man delar upp det igen.
Lego Galaxy Explorer (10497)
Lego firar 90 år som företag den här månaden och passar på att släppa ett par retroinspirerade set som främst riktar sig till samlare. Först ut är Galaxy Explorer som är en nytolkning av det klassiska setet med samma namn från 1979. Den ursprungliga Galaxy Explorern var det överlägset största i den första omgången av det som numera kallas Classic Space, och således en väldigt eftertraktad leksak med sina 325 bitar och två stora basplattor (Bricklink säger 318 bitar men jag får lita på förpackningen).
Tio år med Lego
I år firar Lego nittioårsjubiléum, räknat från när Ole Kirk Kristiansen först började tillverka träleksaker. Det firar de med att släppa ännu fler gigantiska och påkostade set än vanligt, och om ungefär en vecka kommer några av dem hem till mig. Men samtidigt firar jag mitt personliga tioårsjubiléum med Lego. Inte mitt ursprungliga, för jag började med Lego när jag fyllde fyra. Men sen hade jag ett långt uppehåll, en så kallad ”dark age” när jag intresserade mig mer för annat.
Transformers Kingdom/Legacy Blaster
Blaster var huvudperson i det första numret av Transformers-tidningen jag fick, och var sedan en viktig karaktär under de följande två åren, så det är inte oväntat att han blev en favorit. Hans popularitet går dock knappast att jämföra med Soundwave, som ju är en av de allra mest ikoniska i franchisen. Därför var Blaster länge en simpel repaint av olika utgåvor av Soundwave, som inte var särskilt lik förutom att de båda förvandlades till kassettspelare, där Soundwave dock blev en freestyle och Blaster en hel bergsprängare.
Review of Storm Collectibles Golden Axe Tyris Flare
Golden Axe, in its Amiga version, was probably one of the first games where I got to play as a distinctly female character. Sure, there was Metroid, but there really is no comparison between the NES game and the huge, detailed Frazetta-esque sprites of the arcade game and its 16 bit ports. I probably played as Gilius at first, but soon discovered that Tyris was devastating with her screen-filling dragon magic. That she was running around in a tiny white bikini wasn’t a factor just yet.
So even though I’ve rarely played any of the Golden Axe games in a good thirty years, Tyris Flare is rather special as a game character, and I jumped on the preorder of this brand new figure from Storm Collectibles. The company makes a ton of game figures, but I haven’t had the opportunity to get any until now. She did end up being delayed for month after month, not to mention that she came packed with a blue dragon which bumped up the price even more, plus of course shipping and import fees. So while I’m not absolutely certain whether she was worth the cost and wait, let’s take a look.
Transformers Masterpiece och Legacy Skids
Ibland är det verkligen ketchupeffekt på Transformers. Den gamla minivanen Skids har inte fått någon ny figur sedan 2013, men så är han också en ganska obskyr karaktär. Sen blev det helt plötsligt två splitternya figurer inom några månader.
Masterpiece Skids var en ganska stor överraskning. Nog för att alla klassiska karaktärer får en chans förr eller senare, men han följer inte alls det numera etablerade temat med figurer som är extremt trogna den tecknade serien, ibland till förbannelse. Istället påminner han om de första åren med Masterpiece då det snarare handlade om att göra en lyxversion av den ursprungliga leksaken.
Transformers Masterpiece Trailbreaker på väg
Ännu en Masterpiece-figur är på gång från Takara-Tomy. Den här gången är det gamla goda Trailbreaker som konverteras till plast i lyxutgåva. Trailbreaker var en av originalfigurerna från 1984 och har figurerat lite då och då i nya versioner, ibland under namnet Trailcutter. Nu senast släpptes han i Earthrise-serien i en ganska välgjord utgåva, som fortfarande tenderar att värma leksaksbutikernas hyllor, för Trailbreaker är trots allt inte superspännande för kidsen. Särskilt inte om man begär 599 kr för en pytteliten deluxe-figur. Lekia, jag tittar på er.