Första intrycken av Indivisible

Oj. Detta har varit på gång läääääänge, men nu finns det plötsligt i min konsol: Indivisible, ett actionrollspel av gänget bakom Skullgirls. Jag testade det extremt tidiga demot för flera år sedan, men sen har jag hållt mig undan från nyheterna. Så nu när det är släppt är det helt nytt, och hittills en glad överraskning. Indivisible handlar om Ajna, en ung kvinna med typiska shonen-drag som tenderar att lösa det mesta med våld snarare än finess. Hennes by attackeras av ett ondskefullt imperium och hon tar genast upp striden. Visst, det är inte originellt överhuvudtaget, men finessen ligger i karaktärerna.

Grejen med Ajna är att hon av någon anledning kan absorbera andras själar och på så sätt bygga upp en liten trupp av medhjälpare. Jag har inte riktigt förstått begränsningarna kring det här, men i praktiken innebär det mest en kreativ lösning på ”huvudpersonen springer runt och de andra poppar fram när det behövs”-problemet som många rollspel har. Striderna är väldigt kreativa, vilket kanske inte är oväntat från Skullgirls-teamet. Varje karaktär har en knapp som du använder både för anfall och försvar. Det är lite knepigt att få in vanan, men det gäller att hålla utkik efter attacker och blockera i rätt ögonblick, för medhjälparna tål bara enstaka träffar. Sen behöver man också använda rätt sorts attack, och med några olika per hjälte är det viktigt att inte bara trycka vilt så snart deras cooldown gått över. Här ser jag massvis av potential för djup, och många av bosstriderna har redan varit rätt intensiva.

indivisible01

Hittills är jag mycket imponerad av skrivandet. Både Ajna och följeslagarna är extremt roligt skrivna och framförs av fenomenala skådespelare med bra timing. Jag oroar mig lite för hur det kommer att bli med ännu fler i gänget – de kan omöjligen allihop få utrymme. Och det är redan svårt att välja vilka jag vill ha i strid, eftersom de har så många varierade attacker och är så roliga att lyssna på. Det här är ett spel som jag kommer att behöva lägga en del tid på, men det känns värt det. Den enda bristen är att det blir lite väl intensivt att fokusera på striderna hela tiden, så jag lär knappast orka sitta flera timmar i sträck.

Det här inlägget postades i Nintendo Switch, PC, Playstation 4, Spel, Xbox One och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.