Hem till Midgård

En kompis tipsade om att göra ett återbesök i Lord of the Rings Online, nu när det är ”gratis” och allt, så jag satte mig ner för att ladda hem mastodontklienten. Tyvärr visade det sig att alla gamla konton försvann när Turbine tog över, om man inte flyttade över dem, så mina framgångar var utraderade. Trots det kände jag mig hyfsat peppad. Det är ju bara elva månader kvar till Bilbo och nu när World of Warcraft ändå känns meningslöst för tillfället kan jag lika gärna utforska här som någon annanstans.

”Shaana” var tyvärr upptaget så jag fick välja ett lätt modifierat namn, men i övrigt var det samma Champion som jag spelade tidigare, när spelet var nysläppt. En del har ju förändrats och det är lättare att komma in i spelet med en massa bonusprylar som nybörjare, och vad jag minns har även en del smarta funktioner som Quest Tracking tillkommit. Däremot är det ingen direkt förändring i uppdragsflödet och det är en himla massa kutande fram och tillbaka.

Nåväl, jag slog mig genom introhistorien och kunde bege mig ut i världen. Då siktade jag genast på bondgården uppe i norr där jag minns att det gick att köpa hästar. Det stämmer, men här visar sig spelets nya sida. ”Gratis” innebär att man får betala riktiga pengar för det mesta, inklusive att köpa ridförmåga och hästar. Det är förstås ett sätt att tjäna pengar för Turbine när de flesta inte betalar per månad längre, men jag tycker inte om den modellen. Så nu parkerade jag Shaana där uppe medan jag funderar på hur jag ska göra framöver. Lyckligtvis går det att farma ihop spelets specialvaluta på andra sätt, så jag ska se hur pass besvärligt det är.

Men ändå. Trots att det har åldrats grafiskt betydligt sämre än World of Warcraft och trots att interfacet fortfarande är pixligt och rörigt, så är det ändå något speciellt med att springa genom Bri eller ta en promenad i Hobsala. Så jag stannar nog kvar ett tag. Jag behöver åtminstone inte oroa mig för månadsavgifter som tickar på…

Lämna ett svar