Ha! Trodde någon att det var slut? Nej, inte på långa vägar. Förutom sina sju separata skivor och tjugotalet singlar har också Ikimono-gakari släppt tre samlingar. Jag kände mig inte riktigt redo att leta rätt på alla, för troligen är det mestadels samma musik. Men det här är något av en heltäckande jättesamling med extra allt. Det är inte bara tre skivor med samlade klassiker och en extra skiva med B-sidor från tidigare singlar, det är också ett tjusigt paket med samlarkort, klistermärken, en poster och någon sorts ID-kort (ska prova visa upp det i tullen nästa gång).

Bland de hela sextio låtarna är det åtminstone tjugo som inte funnits på tidigare album utan bara på singlar eller i andra sammanhang, så även om paketet är dyrare än en vanlig skiva får man också en massa nytt. Bland dessa finns också en del singlar som inte hunnit släppas på ett eget album, som ”Anata” och ”Love to Peace”, där den förra är en utmärkt, lite vuxnare ballad än vanligt. Jag gillar också de fartfyllda ”Ikou” (bokstavligen ”let’s go!”), ”My Rain” och ”Natsuiro Wakusei”. Det finns också flera riktigt bra ballader som ”Mudai Tooku he” och den avslutande ”Nostalgia”.

Som greatest hits-samling har den förstås nästan alla de bästa låtarna, men inte precis alla jag gillar. Ändock: ”Sakura”, ”Kimagure Romantic”, ”Akaneiro no Yakusoku”, ”Koisuru Otome”, ”Namida ga Kieru Nara”, ”Kokoro no Hana wo Sakaseyou”, ”Aruite Ikou”, ”Yell”, ”Golden Girl”, ”Koi Uta”, ”Kaze ga Fuiteiru”, ”Warattetainda”, ”Love Song wa Tomaranai yo”, ”Planetarium”, ”Life” och ”Hajimari no Uta ~ Toi Sora Sunde”. En fenomenal blandning av låtar.

Faktum är att man i stort sett kan köpa bara den här samlingen och få det mesta av det bästa. Jag saknar dock fyra stycken. ”Tenohira no Oto” (från Hajimari no Uta) och ”Natsu Koi” (från Sakura Saku Machi Monogatari) är båda roliga låtar där även killarna sjunger. ”Tsuki to Atashi to Reizouko” (Sakura) är kanske inte alldeles nödvändig men saknas ändå. Jag förstår däremot inte hur de kunde utelämna ”Yumemidai” (Hajimari) som är en av deras allra bästa någonsin. Fast köper man alltså två skivor till så kompletterar man även med dessa. Jag skulle också vilja ha med ”Monstar” från I, fast den skivan saknar i övrigt exklusiva klassiker.

Så om jag ska försöka sammanfatta de åtta albumen jag har köpt kan jag konstatera att Ikimono-gakari har producerat en fantastisk låtskatt på tio år. Jag hittar över femtio låtar jag gillar och gärna lyssnar vidare på, och även om flera säkert kommer att falla bort med tiden har jag hittat flera favoriter som lär hänga kvar länge. Om du vill hänga på kan jag varmt rekommendera den här samlingen i första hand. För drygt fyrahundra kronor på CDJapan får du massvis av bra musik.