In Death: Unchained

Det har inte blivit så mycket spelande på min Oculus Quest, delvis eftersom jag inte har haft ordentligt med utrymme att spela förrän nu. Tittar man på originaltitlarna till Questen så är det ju också många spel jag redan har upplevt på Playstation VR. Men ett spel som levererar trots ohyggligt små produktionsvärden är In Death: Unchained, som även har en titel hämtad från hemska dussinspel anno 2010.

Upplägget är enkelt. Du är någon sorts generisk ansiktslös hjälte som råkar vara en höjdare på pilbåge. Framför dig finns ett par framslumpade världar fullproppade med fiender. Det hela har ett rogue-lite-upplägg där du förlorar allt när du dör men i gengäld låser du upp nya vapen och fiender allt eftersom. Det måste dock påpekas att det tar ett bra tag, men samtidigt är det så pass kul att bara spela igenom några vändor, och så dyker det upp nyheter då och då.

Grejen är alltså att man använder en pilbåge, vilket senare går att ersätta med ett enklare armborst. Den här mekaniken är det centrala i In Death och också det som gör det kul, för spelet är både hårt och rättvist. Om du siktar fel så skjuter du fel. Jag upptäckte snabbt att jag föredrog armborstet eftersom jag blev så trött i armarna av bågen, men båda känns hyfsat realistiska om än snabbare än naturligt. Med tiden låser du upp nya pilsorter med specialeffekter som motsvarar klassiska FPS-vapen, typ en hagelbrakare eller pilar som fryser fienden.

Miljöerna är enklast möjliga. I den första världen är det enbart godtyckliga stycken av gamla kyrkosalar utslumpade lite hipp som happ. Man rör sig runt antingen genom att gå med styrspaken (alternativt teleportera om det känns bekvämare) eller genom att ladda en teleporteringspil och avfyra den dit man vill. På så sätt rör man sig mycket snabbare och kan ta sig upp på tak.

Fienderna är knappast något att hurra över, men åstadkommer omväxlande situationer där du behöver prioritera vad du skjuter på först och försöka undvika att dra på dig alla på en gång. Det dyker också upp fler varianter allt eftersom, liksom ett par jobbiga bossar. Spelet uppdateras också kontinuerligt och man behöver nog spela rätt mycket för att komma ikapp.

Det hela är alltså extremt lågbudget, men spelkänslan känns rätt och inlevelsen är förstås strålande i VR. Jag hade gärna haft ett mer komplett rollspel, men Questen var uppenbarligen inte riktigt kraftfull nog för att köra exempelvis Skyrim. Att kunna spela det helt kabelfritt mitt på golvet i vardagsrummet är dock en riktigt kul upplevelse.