Lego är bra till mycket, till exempel att bygga en hel stad eller en statyett av en rollspelsfigur i naturlig storlek. Men det kan även komma till användning i vardagen på olika sätt. Man behöver bara hitta ett behov, så kan det fyllas med lite Lego.

Sedan jag flyttade har jag inrett en hylla med utvalda favoritgrejer. Bland dessa finns det förstås en hel del spel. Men spelfodral är inte direkt gjorda för att stå rakt upp. Det går förstås att köpa dyra specialgjorda stativ, men varför göra det när man har massvis med Technic? Technic-bitarna är förstås gjorda för att kunna justeras i alla tänkbara vinklar, och därför var det en smal sak att bygga enkla stativ som håller mina favoritspel på plats i en liten vinkel, tillräckligt för att de inte enkelt ska ramla framåt.

Nästa projekt blev att återanvända min gamla Samsung-platta som fotoram, eller snarare ram för mina egna bilder. Här blev det förstås en lite större Technic-konstruktion, och för att den ska hålla i plattan stadigt satte jag små hållare nertill och lämnade utrymme för strömsladden.

Jag har också insett, efter drygt 20 år i egen lägenhet, att Billy-hyllor fyllda med godtyckliga spel och filmer kanske inte är så attraktivt inredningsmässigt. Så jag beställde skåpdörrar till hyllorna. Men eftersom mina hyllor är av en äldre modell fanns det inte färdiga hål för gångjärnen. Istället för att mäta och justera för varje dörr monterade jag därför en dörr. Sedan byggde jag ett litet stöd i Lego som precis passar under dörren. Då kunde jag sedan ställa de andra dörrarna på stödet och få dem i rätt höjd direkt, vilket underlättade rejält. Till skillnad från resten av grejerna här är det ingen permanent lösning, men Lego går ju att ta isär och använda till annat.

När jag sedan hade fått bort den visuella distraktionen av några hundra plastfodral så insåg jag plötsligt att mina högtalare inte riktigt matchar resten av inredningen. Färgmässigt är det helt okej, men de är snäppet lägre än Billy-hyllorna. Lösningen här blev att bygga rejäla klossar med rätt format för att lyfta högtalarna fyra centimeter. Här hade jag förstås bara kunnat stapla 2×4-bitar, men det går åt ohyggligt många, det går inte att finjustera måtten, och dessutom blir sidorna väldigt Lego-aktiga. Istället byggde jag fronter i tiles runt framkanten där det behöver vara svart och enhetligt, och satte sedan godtyckliga färger längre bak där de ändå inte syns.

Så det var fyra life hacks där Lego har hjälpt mig i vardagen. Och fler lär det nog bli. Det är inte som att jag har slut på bitar.