Jag testar en poserbar figur från TBLeague

Jag hade ett stort paket med grejer från BigBadToyStore på gång, men med den globala logistiken som den är dröjde många av dem så länge att jag blev tvungen att skicka det jag hade beställt för flera månader sedan. Så lite snöpligt dök den här figuren upp, som jag bara hade tänkt mig som en småintressant extrapryl, med sedvanlig tull och allt.

Jag har varit nyfiken på de så kallade ”sömlösa” figurerna från kinesiska TBLeague, tidigare kallat Phicen. Jag äger ju ett stort gäng poserbara figurer som jag använder som referens när jag ritar, men figurerna från Figma eller Figuarts är ju trots allt gjorda i hård plast. Det begränsar dels deras rörlighet och gör dels att kroppen inte kan forma sig naturligt runt leder. En Figma kan ju inte till exempel böja armbågarna mer än drygt nittio grader.

Så därför var en TBLeague ett spännande, mer futuristiskt koncept. Med en kropp i silikon över ett poserbart stålskelett blir det inga* uppenbara glipor. De här figurerna säljs i både skala 1:6 (typ Hot Toys) och 1:12 (typ Figma/Figuarts), och i olika varianter med olika muskulatur, bystmått och i viss mån hudfärg. Det finns också väldigt många färdiga set med generiska krigarfigurer med en massa tillbehör. Jag hade dock som sagt tänkt mig den här som extrapryl och ville inte riktigt investera stort i hela konceptet. Så det blev en mindre figur utan tillbehör förutom ett standardhuvud och minimal klädsel. I den skalan fanns bara den här tämligen överdimensionerade varianten.

Det här med ”sömlös” är dock en sanning med modikation, därav asterisken ovan. Inte ens kinesisk futuristisk högteknologi kan åstadkomma poserbara fingrar i den här skalan, så istället har figuren utbytbara händer och fötter i hårdplast (två av vardera sorten). De är av en aningen annorlunda färgton, lite gulare än silikondelarna, men det stora problemet är just att det blir en glipa mellan delarna. Så därför skickar man med handleds- och fotledsband som maskerar gliporna. Det fungerar hyfsat, men blir förstås en begränsning i utseendet. Huvudet klämmer man bara dit på kulleden med lite milt våld. Alla dessa delar sitter hyfsat bra och kullederna är i metall. Det enda kruxet är att resten av figuren är så mjuk att det kan vara svårt att hålla emot.

De här figurerna är ju gjorda för att kunna vara en utgångspunkt för egen design, och det finns faktiskt en avsevärd industri kring kläder och tillbehör i skala 1:12, även om det finns mycket mer i 1:6 och 1:4. Därför är figuren naken och anatomiskt hyfsat korrekt, men för sedlighetens skull medföljer enkla underkläder. Dessa är imponerande formgjutna och väl på plats sitter de perfekt, men det är extremt tunna band i silikon, så det finns viss risk att ha sönder dem. Jag skulle också tro att den här figuren kan råka ut för en wardrobe malfunction på längre sikt, eftersom den typen av plast tenderar att torka.

Hur fungerar den då? Mjo, bara sådär. Poserbarheten är fortfarande aningen begränsad jämfört med Figuarts. Främst är axlarna väldigt enkla, och går bara att röra lite framåt och bakåt samt att armen kan sträckas utåt eller rotera upp och ner. Det finns ingen led motsvarande den typiska överarmsrotationen, och eftersom armbågen också bara kan böjas i en led går det inte att exempelvis korsa armarna. Figma löser det med en orealistisk armbåge medan Figuarts har en extra kulled i axeln.

Ett annat problem är att armbågarna och knäna visserligen kan böjas långt över nittio grader, men här ser det snabbt riskabelt ut då den tunna plasten sträcks över en relativt skarp kulled. Jag oroar mig redan för att silikonet ska spricka. Det är inte heller så snyggt i arm- eller knävecket. Visserligen är huden flexibel, men vecket blir ändå inte särskilt realistiskt eftersom det är oproportionerligt mycket material där som måste klämmas ihop.

Sen är huvudet förstås extremt menlöst och lite läskigt överlag, lite som de där själlösa animedockhuvudena från mobilreklamen. Det känns lite för stort för kroppens proportioner, och troligen skulle det passa bättre med ett mer realistiskt sådant. Eftersom det sitter på en kulled så går det i teorin att byta ut, men trots att jag äger en försvarlig mängd plastfigurer var det inget som passade. De som hade en liknande kulled bland diverse gashapon-figurer hade väldigt mycket mindre huvuden, och Figma-figurer har en egen lösning. Det enda huvudet jag nästan fick dit var Freddie Mercury (Figuarts) och han kanske skulle ha uppskattat en kurvig animekropp, men jag vågar inte trycka dit det ordentligt för då får jag troligen aldrig loss det.

Och utöver alla dessa småproblem är silikonet extremt dammvänligt och bara efter några timmar ser figuren smått solkig ut. Notera att delarna i hårdplast inte alls drar till sig lika mycket. Skulle jag köpa till en massa tillbehör (och kanske dammsuga lite oftare) vore det kanske ett mindre problem, men nu ville jag ju inte investera ytterligare. Så på det hela taget har jag lite svårt att se poängen med de här figurerna om man inte specifikt vill designa sina egna och är beredd att sy upp grejer i liten skala. Som modell för eget ritande så löser de visserligen några problem som Figma/Figuarts har men skapar i gengäld nya. För fotografering så blir gliporna ändå rätt uppenbara och dammproblemet lär ställa till det i längden. Till råga på allt är figuren i en helt egen skala jämfört med de övriga, som inte passar särskilt bra med övriga 1:12-modeller. Så jag håller mig nog fortsatt till plastfigurerna.