I egenskap av en vuxen person som gladeligen har köpt Lego i åtta år kunde jag inte undvika att le lite i mjugg åt Legos nya ”18+”-utgåvor, som är precis vad det inte låter som. Tidigare kallades det för Creator Expert, men behöll i stort sett samma designspråk som övrigt ”barn-Lego”. Med 18+ har alla set fått ett gemensamt, propert utseende med svarta glansiga lådor, ungefär samma som Architecture-serien, för att liksom understryka att det är inte är leksaker utan kreativa byggset för en vuxen publik. Ungefär som när spel började kallas interaktiv underhållning, och ungefär lika fånigt.

Med det sagt har Lego verkligen pumpat ut magnifika set för en äldre publik i år. Ideas gav oss International Space Station, ett gigantiskt piano, den strålande nostalgiska Pirates of Barracuda Bay, och ett vansinnigt charmigt set baserat på Sesame Street. I Star Wars fick vi en jätte-Cantina och en A-Wing i lyxutgåva. Det släpptes ett jättepaket med hela Diagon Alley från Harry Potter, två stora retrofigurer av Musse och Mimmi Pigg, snygga replikor av Dodge Charger och lokomotivet Crocodile och ett jättestort spökhus. Jo, och så gigantiska väggmosaiker föreställande The Beatles, Star Wars, Iron Man och ett motiv av Andy Warhol. Och så får vi inte glömma replikan av en NES, jättemodeller av Old Trafford och nu i dagarna även Legos största set någonsin föreställande Colosseum i Rom. Plus en Technic-truck och en supersportbil som också har över tretusen delar vardera. Då har jag inte ens listat de största seten från det som faktiskt räknas som leksaker och det årliga modulhuset. Kort sagt, Lego öser på för fullt och jag undrar hur det ens är hållbart när de släpper mångtusenkronorsset varannan vecka.

Jag har inte riktigt bestämt mig för Årets Lego (även om det sannolikt kommer att bestå av de set av ovanstående jag har köpt), men en riktigt stark kandidat till inte bara årets utan också tidernas Lego är den nya Ecto-1. Lego tröttnade på att vänta på att Ghostbusters: Afterlife skulle släppas, och börjar lite tidigt med sin merchandise. För den här enorma modellen är baserad på den gamla, rostiga bilen som synts i trailern.

Lyckligtvis, och taktiskt nog, är all rost klistermärken som jag enkelt valde bort. Resultatet är en modell som visserligen har några små justeringar från Afterlife, men som i det stora hela är en perfekt replika av den klassiska Ecto-1 från 1984, baserad på en Cadillac-likbil från 1959. Du kan reflektera lite över hur filmen är över tio år äldre än vad den här klassiska bilen var när den dök upp där, och känna dig riktigt gammal.

I alla fall, detaljerna är makalösa. Mike Psiaki är designern bakom bygget och det börjar bli enformigt att konstatera att karln är ett geni, ett galet geni. Hela den första halvan av bygget är märkliga småprylar på bottenplattan som sitter ihop på obskyra sätt, och sen när man börjar fylla på med karossen så fyller allt en funktion, antingen för att skapa millimeterprecisa utrymmen för en bit vänd åt ett konstigt håll, eller för att ge bilen dess roliga specialfunktioner (mer om dem senare). Bitar används på udda sätt, bland annat består grillen helt sonika av fyrtio silverfärgade rullskridskor och de nedre lyktorna är inringade av grå tunnor. Trots att bilen är nästan identisk med originalet finns bara en enda specialgjord bit: framrutan. Allt annat är befintliga eller nya delar som används i allt möjligt annat Lego.

Att bygga Ecto-1 tar många timmar. Trots att den ”bara” har ungefär 2400 bitar tar det längre tid än exempelvis ett modulhus eftersom det är mer knepiga konstruktioner. I manualen, som är charmigt utformad som en bilservicekatalog, varnar man lite för att det är utmanande, men det enda större problemet jag hade var att sätta dit bakdelen av taket i ett enda stycke. Ingen av specialfunktionerna krånglade. Så låt oss kolla på allt vad den här bilen kan göra.

* Framdörrarna, höger bakdörr, lastdörren baktill och motorhuven går att öppna. Framdörrarna har också realistisk upphängning med extra gångjärn på insidan för att stabilisera dem.
* Även om man inte skyltar med det så är bilen en officiellt licensierad Cadillac och har en detaljerad motor, med så sanslöst mycket realistiska delar att till och med jag kan urskilja vad som är vad.

* Inredningen är förstås så realistisk det går, med radio och mätare framtill, och en massa forskningsutrustning baktill. Tyvärr är det väldigt svårt att komma åt eftersom taket inte går att ta av.
* Framhjulen är länkade inte bara till ratten, utan också till en siren på taket, så att du kan vrida på dem. Att komma åt ratten är mest bara en cool grej eftersom det är ganska trångt inne i bilen, så alternativet är där för att vara smidigare.
* Bakhjulen är kopplade till utrustning på taket (!), så att radarkåpan snurrar runt medan ”sniffern” (de två röda rören) vajar fram och tillbaka.

* Bakom bakdörren finns ett utfällbart säte, som aktiveras genom att trycka in en dold knapp på andra sidan karossen. Den är fjädermonterad så den automatiskt roterar som i trailern.

* I ett utrymme baktill finns en ny spökfälla på hjul, som släpps ner och rullar iväg om man drar ut tanklocket. Jag har dock ingen aning hur den kommer att användas i filmen.

Ja, på det stora hela har Ecto-1 fler roliga detaljer än många färdiga modeller, trots att det är ett byggset. Mike Psiaki ligger förstås bakom spektakulära set som James Bonds Aston Martin och Saturn-raketen härom året, så det är ingen överraskning att den här är fylld med så många detaljer att jag undvek att titta på recensioner för att inte få allt spolierat i förväg. Det är ett kul bygge med väldigt lite upprepning, och en sanslöst snygg modell att ha i bokhyllan.

Finns det överhuvudtaget några brister. Det skulle vara att framrutan är ganska känslig för repor och även om den kommer i en egen påse med några andra delar så finns risken att ditt exemplar inte ser lika bra ut. Lyckligtvis är Lego väldigt bra på att ersätta brister i sina set. Om du inte har något av de tidigare Ghostbusters-seten kanske du också saknar minifigurerna, men eftersom den ju i praktiken tillhör Afterlife skulle Lego ha behövt göra både det nya och gamla teamet. Sen är rostdekalerna också rätt fula, men för mig var det alltså inte ens ett alternativ att sätta dit dem. En brist till är kanske också att bilen så så gigantisk att det blir svårt att placera den någonstans. 47 centimeter lång tar den upp en stor del av vilken Billy-hylla som helst.

Om du är ett stort Ghostbusters-fan har jag svårt att tänka mig en bättre julklapp, men det förutsätter förstås att den kommer tillbaka i lager hos Lego tills dess. Det är fascinerande egentligen, hur Lego inte ens hade licensen förrän den föreslogs via Ideas, och hur de sedan dess haft Ghostbusters som en av höjdpunkterna i Lego Dimensions och dessutom släppte det magnifika högkvarteret för några år sedan. Även om filmerna är nostalgiska klassiker så verkar Lego gilla dem extra mycket. Och jag kan inte göra så mycket annat än att gilla läget.