Sedan det släpptes ett Lego-modulhus med 50-talsdesign i början av året har jag varit sugen på att komplettera det med något i liknande stil. En byggnad jag har lagt till märke till när jag har varit i Göteborg är Shell-stationen i Majorna, vid rondellen mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Den tämligen unika takkonstruktionen med fem upphängda sektioner från hålls uppe av vajrar från en central pylon var en utmaning att bygga i Lego, och jag kunde tänka mig att den skulle passa in på 50-talet. Nu visar det sig att stationen faktiskt byggdes 1971, men det får duga.
Originalet hålls delvis uppe av balkarna som är monterade runt byggnaden, men taket är fristående från servicebyggnaden. Jag började med att göra en liknande konstruktion. Pylonen är Technic-balkar som är monterade i bottenplattan (därav höjningen av butiken) och stöttas av en tvärbalk inuti butiken, som i sin tur är maskerad med hyllor. I pylonen sitter sex stycken linor, som lyckligtvis precis har släppts i vitt, som håller uppe varsin del av taket. Alla linorna är inte sträckta, men tyngden vilar i stort sett på dem. Bara två tunna gångjärn håller ihop den utskjutande delen med bakdelen av taket.
De fem delarna är fyra knoppar breda vardera och hålls isär av en halv knopps utrymme. På grund av solfjädervinkeln behöver taket vara 19 och en halv knopp brett. Det var en spännande utmaning att få till, vilket också leder till att taket inte är hundra procent centrerat. Men de flesta av glappen upptill gick att täcka över och taket håller ihop kring pylonen vilket också hjälper att hålla den bakåt, vilket i sin tur lyfter de främre delarna en aning över vågrätt.
När jag hade fått till den delen var resten av bygget rätt enkelt. Servicebutiken är liten och egentligen för trång för att rymma något, och taket går inte att öppna. Värt att påpeka är att vänstra baksidan består av samma rundade glastak som i Ninjago City. Eftersom jag ville ha 50-talstema beställde jag originalbitar från Lego-set på 50/60-talet. Shell var ju en av deras första licenser. Särskilt ville jag ha skylten som står på framsidan – den är tämligen dyrbar och extremt bräcklig, men passar perfekt in i stilen. Den visar sig också vara väldigt tidsenlig, då den fanns i ett set 1974. Jag hämtade också designen på pumparna från Shell-retrostationer. Sen var det bara fråga om att fylla på med lite mer detaljer inklusive en skylt med en blandning av nytt tryck (från ett Cars-set) och gammalt (kiosk-skylten är gammal nog att inte ens ha tuber på undersidan).
Överlag är jag mycket nöjd med det här bygget. Den enda bristen är att moderna Lego-bilar är alldeles för stora för att rymmas, så jag behöver nog några tidsenliga sådana också.
