Jag trodde jag hade shoppat klart med Lego för månaden, med både ett par stora beställningar av blandade delar och så en massa nya Elves- och Pirates-set. Men så råkar den lokala leksaksbutiken ha dunderrea på en massa intressant. Främst av dessa var X-wing Starfighter, ett set som jag har funderat på länge men aldrig riktigt kommit mig för att köpa. Det släpptes 2012 och har hängt kvar ett tag, men hittar man det nu är det definitivt sista chansen. I höst lanseras ju de nya filmerna som lär ha helt nya varianter av de klassiska fordonen, och alltihop kommer att släppas som Lego. Därför lär originalet vara svårt att hitta ett tag.
Återigen vill jag påpeka att jag inte är något jättefan av Star Wars, vilket visserligen är lite svårt att vidhålla när både en AT-ST, R2-D2 och den här finns i hyllorna. Hur som helst är X-vingen en av tidernas mest ikoniska filmfarkoster och kanske den enskilt mest ikoniska från hela Star Wars-serien. Men hur fungerar den som Lego?
Med 544 bitar var standardpriset på 799 kronor rätt hutlöst, men på ordentlig rea blev det betydligt mer acceptabelt. Redan från början är det ett komplext bygge med bitar som lägger grunden för skeppets konstruktion medan man bygger framåt, bakåt och utåt. Lego är ju egentligen inte bra för lutande plan, men det märks inte när en sinnrik konstruktion gör att nosen smalnar av framåt, för att krönas av en genial noskon. Baktill på själva skeppskroppen är det flera sektioner som byggs upp och ner och sedan hålls fast av andra bitar. Slutligen kommer man till en lite långrandig sektion där man bygger två par identiska vingar som sedan hakas fast i varsin justerbar bom.
Och det vore förstås inte en X-wing om man inte kunde låsa vingarna i den typiska formationen. En ratt på baksidan vrider små mekanismer som pressar isär vingarna, som annars hålls ihop av gummiband. Bakifrån ser det lite märkligt ut, men funktionen i övrigt är strålande. En annan designmiss är att det inte finns plats för R2-D2 att stå normalt, utan han får stå i sidled. Men i övrigt är det en närmast perfekt modell för sin skala. Det finns ju en Ultimate Collector Series-variant för det tredubbla priset (och antalet delar), men man kommer långt med den här.
En annan distinktion är att superversionen specifikt är Red 5, medan det här är en godtycklig X-vinge. Därför får man två besättningar: antingen Luke Skywalker och R2-D2 eller den olycksalige Jek ”Stay on target!” Porkins och hans R5-D8. Det är väl lite kul för samlare att få en figur av honom men man behöver lik förbaskat köpa två skepp för att båda ska få flyga …
En X-vinge gör sig dock inte särskilt bra platt på marken. Till att börja med kan inte vingarna fällas ut. Men det var en snabb historia att sätta ihop ett stativ av lite överblivet Technic-Lego. Och där, i brant vinkel, är det här ett stycke filmhistoria. John Williams musik börjar dåna i skallen, eller hur?
