Det är besvärligt det här med läckor. Man vill ju ha stora överraskningar på E3, det är liksom hela grejen. De stora konferenserna bjuder på några av spelårets fetaste sensationer, vanligtvis. Men nu hade det börjat mumlas om vad som skulle visas flera veckor i förväg. Och, tja, det som visades var inte särskilt mycket att hurra för.
Xbox One S är den nya slimmade versionen av den ursprungliga konsolen. Den släpps i höst och kommer att kosta motsvarande $299, alltså runt 3000 kronor. En annan större nyhet är att man introducerar ”Play Anywhere”, som är en crossplay och crossbuy mellan Xbox One och Windows 10. Man köper ett spel (som stödjer detta) en gång och kan sedan spela på båda formaten, men en bieffekt är att inget spel längre är exklusivt till Xbox One. Visst, det är fortfarande exklusivt för Microsoft i vissa fall, men Xbox One är mer och mer bokstavligen en färdigpaketerad budgetspel-PC.
Gears of War 4 visades upp igen och handlade, ungefär som förra årets visning, om att gömma sig bakom midjehöga väggar och skjuta på aliens medan en jättestorm pågår. Förbannat snyggt men inte så mycket nytt. Och jo, Marcus är tydligen tillbaka. En ny Xbox-dosa med Gears of War-motiv var en nyhet som publiken tydligen älskade. Sen visades Killer Instinct, där General Raam blir en av de nya figurerna. Jag trodde han redan var med? Måste ha varit en väldigt tidig läcka. Det konstaterades också att Killer Instinct är det mest spelade fightingspelet på Xbox One. Konkurrensen är ju mördande …
Sen visades Forza Horizon 3 med ännu mer spektakulära Motorstorm-stunts, samt Inafunes Recore som börjar ta skepnad som ett plattformsäventyr med aningen Half-Life- och Bionic Commando-vibbar. Sämre inspiration kan man ha.
Square-Enix var på plats och visade Final Fantasy XV, och visade mig att jag gillar spelet mer när jag inte har sett ett dugg av det. Det såg rätt bedrövligt ut, med en enformig bossfajt, jobbiga sidokaraktärer, och ingen som helst respons på attacker. Och till råga på allt dök Scalebound upp senare (spoiler) och gjorde samma sak fast snäppet coolare.
I avdelningen tredjepartsexklusiva mutor fick vi The Division: Underground, som är ett DLC-paket som kommer först till Xbox. Även en trailer på Battlefield 1 visades och där måste jag säga att biplan, hemska proto-tanks och kavalleri faktiskt gjorde mig mer intresserad av det här spelet än jag har varit för något BF/CoD-nonsens förut. Det kommer tidigare via EA Access i alla fall.
Dags för nya features. Xbox Live kommer att ha stöd för egna soundtracks, återigen, en funktion som jag inte har använt sedan Dead or Alive Xtreme Beach Volleyball på Xbox. Cortana, röstigenkänningen, kommer till Xbox One (hade inte konsolen redan röststyrning via Kinect?). Man kommer att kunna skapa ”Clubs”, som blir små communityn, för att hitta spelare med samma intressen (finns redan på PS4 och jag använder det inte där heller). Det ska också gå att söka spelare med en global Looking For Group-funktion (som i World of Warcraft cirka 2006). Och slutligen Arena, ett stöd för att skapa turneringar. Inget överväldigande.
Microsoft spenderade ju tjugo miljarder på Minecraft så inte helt oväntat fick det stort utrymme. Men glöm förra årets augmented reality, det är inte aktuellt. Istället pushades att man kommer att kunna spela gemensamt mellan Windows 10, Xbox One och även de mobila formaten, i vad som kallas ”The Friendly Update”. Det lät också som att funktionaliteten kan komma till ”konsoler”, så kanske får även Playstation-spelare vara med och leka en vacker dag. Istället för AR kommer spelet att stödja VR, vilket presenterades av John Carmack som levererade ett uttalande så fullständigt torrt att karln måste ha varit djupt ironisk: ”att kunna spela Minecraft i VR var hela anledningen till att utveckla tekniken”. Slutligen får Minecraft nya texturpack så att man kan bygga moderna världar. Wooo.
Härefter kom ett indiesegment, där Inside visades igen och såg lovande ut, liksom evigt försenade Cuphead och Below. Kickstarter-älsklingarna Yooka-Laylee och Bloodstained skymtade förbi, liksom en massa spel som Stardew Valley och Deliver Us The Moon. Hetast var dock We Happy Few, som tydligen har visats tidigare men var nytt för mig. Det är ett Bioshock-doftande äventyr med starka 60-talsvibbar i en värld där man tydligen måste ta droger för att få leva. Lite Yellow Submarine, lite Stanley Parable. Inte exklusivt.
Sen visades tre halvstora titlar. Gwent är ett fristående kortspel från The Witcher III som kändes aningen överreklamerat. Tekken 7 visades och fick äntligen ett premiärdatum, men först tidigt 2017 kommer det att släppas! Och så Dead Rising 4 som tar skojfrisk zombieslakt till nya horisonter, nu med jultema. Inget av detta verkade vara konsolexklusivt.
Efter den här halvljumma sträckan var det dags för upploppet. Scalebound visades som sagt och det går tydligen att spela coop mot jättestora bossar. ”Platinums största”, sades det, men storleken har ingen betydelse och det såg inte sensationellt ut. Sea of Thieves verkar däremot riktigt charmigt och kaotiskt, fortfarande. Sen visades mer zombieslakt med State of Decay 2. Och så slutligen en renderad, svincool, trailer för Halo Wars 2.
Och så slutligen den gigantiska nyheten som vi hörde om för tre veckor sedan: Project Scorpio, som kommer att leverera 6 teraflops, VR, UHD och en massa sånt mys direkt till ditt vardagsrum. Om ett och ett halvt år.
Nej, tyvärr. Det enda den här konferensen lyckades övertyga mig om är att det finns massor av bra spel som kommer att kunna spelas på PC, Iphone, Android och till och med Playstation 4, och att Xbox One-ägare faktiskt kan få vara med och spela med dessa ibland. Den konstaterade att den riktiga konsolen, utan kompromisser och fantomsmärtor från den bortskurna Kinect, släpps nästa år. Det var en konferens där sju av de största spelen visades på E3 förra året. Inget Crackdown, ingen spännande revival, ingen kreativ överraskning. Det var helt enkelt en väldigt menlös konferens.