Den nya Raid Finder är en fascinerande funktion i World of Warcraft. I praktiken fungerar det som att söka efter en grupp, fast istället för fyra andra slumpmässiga klantskallar blir det tjugofyra andra. Men snabbt går det. Jag hann knappt börja springa iväg för att farma lite material på egen hand innan jag kastades in i striden om Wyrmrest. Det var ett coolt ställe, generellt. Jag förstår att en del gnäller om att det är återanvänt från Wrath of the Lich King, men jag tyckte att det var intressant att se en av de platserna uppdateras till nutid också. Om vi någonsin kommer att återvända till Northrend i framtiden blir det ytterst spännande att se upprensningen efter att tre såna där Sarlacc-monster har städats bort. Det kändes särskilt lämpligt att min paladin var med om att försvara det då hon ägnat större delen av sin Northrend-tid med att skaffa sig en drake där.
Efter belägringen blev det dags för fas två, som tydligen börjar med en strid längst upp i Wyrmrest som jag tyvärr missade. Istället blev det en ganska enkel strid ombord på ett luftskepp, varpå vi fallskärmsdök ner på Deathwing. Där börjar det bli lite mer komplicerat. Små fiender ska smetas ut och sen ska större fiender dras genom deras blod för att bli sårbara, och sedan detoneras bredvid Deathwings rustningsplåtar för att få dem att släppa. Sen ska man snabbt som attan hugga bort en sena som håller kvar dem. Upprepas ett par gånger, och rätt kul, åtminstone det här varvet.
Sen kraschar vi i Maelstrom där den sista striden står, och tillsammans med drakaspekterna plus Thrall lyckas vi äntligen sänka Deathwing efter några försök, trots att vissa hade svårt att förstå de enkla reglerna. Efter en kort slutsekvens som kändes lite lam fördelas all loot (med min tur vann jag förstås inget) och så var det över. Sammanlagt tog det två timmar och det var ös nästan hela vägen. Ett smidigt sätt att få se spelets häftigaste grejer, helt klart något jag vill göra lite mer.
Men ack. Rädletaren går bara att använda en gång i veckan, åtminstone om du vill ha en chans att få någon loot, och det vill man ju. Det lämnade mig med en rätt desorienterad kväll där jag pysslade runt lite med min gamla magiker. Nu då? Är det tänkt att det där tvåtimmarspasset ska räcka hela veckan? Att veva om heroics känns ju lite överflödigt när jag redan uppnått rätt nivå. Nöta upp fler figurer till 85 och sedan rädfärdiga för att kunna köra Dragon Soul fler gånger i veckan?
Det mer oroande är att det här innehållet ska räcka mer eller mindre fram till Mists of Pandaria, som troligen är ett år bort, och många seriösa gillen är redan klara med Deathwing (den riktiga versionen alltså). Jag har svårt att se hur lite transmogrifiering och några vändor till med Deathwing (som kommer att ta slut sekunden jag får det där tvåhandssvärdet) ska hålla till dess, för mig. Nu är det väl ingen personlig kris för jag har onekligen spel så det räcker och blir över, men om man nu har förlorat två miljoner spelare (att de säger tio miljoner i Chuck Norris-reklamen gör det rätt officiellt) borde man kanske satsa på att behålla fler…
End Time, ett av få ställen i spelet där det faktiskt är mörkt på riktigt och där mina gamla facklor kommer till användning…