Länge var det ett elände att vara ett fan av klassiska shoot’em ups. Spelen tenderade att enbart släppas i Japan, förutom om de någon enstaka gång råkade hamna på en budgetutgivare och direkt i en reaback någonstans, vilket förstås aldrig hände de riktigt bra spelen. Men numera går det att komma över väldigt många klassiska shoot’em ups till väldigt rimliga priser. Jag har utgått från topplistan på Shmups Forum för att få en överblick över vad som bör prioriteras, och kommer att lista placeringarna som jag har testat.
Shoot’em up-sommar: Deathsmiles & Deathsmiles II
Länge var det ett elände att vara ett fan av klassiska shoot’em ups. Spelen tenderade att enbart släppas i Japan, förutom om de någon enstaka gång råkade hamna på en budgetutgivare och direkt i en reaback någonstans, vilket förstås aldrig hände de riktigt bra spelen. Men numera går det att komma över väldigt många klassiska shoot’em ups till väldigt rimliga priser. Jag har utgått från topplistan på Shmups Forum för att få en överblick över vad som bör prioriteras, och kommer att lista placeringarna som jag har testat.
Shoot’em up-sommar: Gunbird 2 och Dragon Blaze
Länge var det ett elände att vara ett fan av klassiska shoot’em ups. Spelen tenderade att enbart släppas i Japan, förutom om de någon enstaka gång råkade hamna på en budgetutgivare och direkt i en reaback någonstans, vilket förstås aldrig hände de riktigt bra spelen. Men numera går det att komma över väldigt många klassiska shoot’em ups till väldigt rimliga priser. Jag har utgått från topplistan på Shmups Forum för att få en överblick över vad som bör prioriteras, och kommer att lista placeringarna som jag har testat.
Sheng Long is real in Street Fighter 6
Sheng Long is one of the most classic hoaxes, originally created as an April Fools gag. ”You must defeat Sheng Long to stand a chance” was Ryu’s mistranslated win quote in Street Fighter 2, but it was quickly assumed that Sheng Long was his master and EGM ran with it, making fake pictures of this character and claiming that he was available in the game.
Well, it took thirty years but he’s now real in Street Fighter 6. After beating World Tour mode, you can return to the game and keep levelling up, taking on additional hidden fighters all around the world, like the Andore family. And Sheng Long appears, hidden at the top of the SIRN building (where another eventful battle in World Tour takes place). Just enter the building at night, take the elevator up to floor 7 and run past all the normal enemies in there. Sheng Long will be standing on the top beams outside. Of course, you can confirm that he’s on the map before you make the effort of running all the way up there.
Playstation Showcase 2023
I brist på E3 skulle det här vara den stora grejen, motsvarigheten till Sonys konferens där vi får veta vad vi ska hypa upp oss över det närmaste året. Dessutom utlovades nyheter till PSVR2, och det har varit lite dåligt på den fronten, särskilt från Sony själva. Skulle det bli ett nytt Astrobot? Konverteringar av föregångaren och Wipeout? Kanske självaste Alyx?
Vad gäller PSVR2 så blev besvikelsen närmast total. Ett plus, Resident Evil 4 är spelbart helt igenom och var det närmaste man kom att utmana Meta, då den här VR-remaken är cirka 35809 gånger snyggare än den på Quest 2. Men inte utmana för mycket, för Meta släppte äntligen Beat Saber med ett låtpaket av Queen som jag förstås omedelbart laddade ner. Men annars var det plågsamt fattigt. Arizona Sunshine 2 intresserar mig föga, inte heller det godtyckliga skjutaspelet Crossfire: Sierra Squad. Möjligen kan det Returnal-doftande sci-fi-spelet Synapse bli något, men det är helt oprövat. Sen var VR-sektionen slut. Korkat nog visade de upp Bungies nya version av Marathon direkt efter och jag trodde ett ögonblick att självaste Bungie skulle göra ett VR-spel. Men ack. Det släpps fortfarande massor av bra VR-spel men det ser extremt dåligt ut för allmänheten som ännu inte är frälst när Sony inte kan engagera sig mer än så här.
Leo Ieiri: Naked
Jag har väntat länge på Leo Ieiris nya skiva, Naked. Den förra, Duo, var ganska menlös förutom den fantastiska ”Spark” som bara har vuxit sedan dess. Men under de senaste tre åren har hon släppt en rad bra singlar, så det var mycket lovande.
Skivan öppnar med ”Winter”, en ganska ordinär popdänga med lite stråkar. Den är ingen omedelbar favorit men har finess och charm. ”Nayamitaidake” är lite punkigare och jag är inget fan av refrängen, men även här finns det kvalitet. ”Lemon Soda” är däremot en typisk Leo-låt av den sort jag fastnade för, med en fartig och glad vers och den välbekanta uppväxlingen för refrängen.
Transformers Legacy Evolution: Tarn och Metalhawk
Transformers Legacy fortsätter med den föga originella undertiteln Evolution. Konceptet är dock fortfarande detsamma, med ytterst blandade utgåvor från hela franchisens historia. Två av de senaste var lite extra blandade och jag fick tag på dem på samma gång: Tarn och Metalhawk. Båda är i Voyager-klassen och bör kosta runt 400-500 kronor, men Tarn var lite svår att hitta så jag fick lite panik och köpte honom från Amazon. Annars brukar jag föredra specialiserade butiker som TF-Robots.nl eller Heromic.se.
Jag hittade MALINDA
Jag blev nyligen rekommenderad att kika närmare på MALINDA, eller Malinda Reese, en amerikansk sångerska med rötter och inspiration i irländsk musik. Som av en händelse hade hon precis premiär för sitt senaste album It’s All True på Youtube, och efter att ha lyssnat på några av hennes egna låtar ”live” efter att tidigare mest kollat på hennes covers köpte jag både den nya skivan och två andra.
It’s All True är en väldigt personlig skiva där texterna behandlar Malindas personliga demoner och relationer. Den inleds med titelmelodin som är en riktigt vacker, dynamisk ballad. Hon berättade att det var den sista hon skrev på skivan och dök upp med den på inspelningsdagen, och den är alldeles utmärkt med väldigt irländsk känsla. Det gäller även ”Brooklyn”, som trots titeln har en väldigt bra livekänsla från valfri pub, med livliga flöjter och medryckande slagverk.
De japanska Saturn-spelen: en historik
Sega Saturn är en fascinerande maskin. Även om den aldrig blev en succé fick den en rejäl drös spel, särskilt i Japan. För några år sedan (när även jag var i Japan) släpptes Sega Saturn Perfect Catalogue, som listar precis allt som släpptes till formatet. Och det är intressant att se hur spelutbudet utvecklades, vilket också tenderar att förklara dess öde. Samtidigt tänker jag att den här genomgången blir något av en samlarguide till konsolen och dess många intressanta och exklusiva titlar.
Drömmen är död
Media Molecule kommer att sluta uppdatera Dreams och göra community-events som DreamsCom och Impy Awards från och med september i år. Det var kanske inte oväntat, för Dreams lyckades aldrig nå ”de stora massorna” (ett förhatligt begrepp i sig). Delvis beror det kanske på Media Molecule själva. Många efterlängtade features som onlinespel och stöd för Playstation 5 och/eller Playstation VR2 saknas fortfarande, och hade man till exempel kunnat lansera titeln vid Playstation 5-premiären hade det kanske gått bättre.