Kvalitet före kvantitet

Nu är det dags igen. Jag diskuterade för länge sedan det faktum att alla fightingspel mer eller mindre behöver ha med alla figurer som har varit med förut för att inte en stor andel ”fans” (jag skulle göra citationstecknen gigantiska och blinkande om jag inte ville bevara bloggens design) skulle gnälla och hoppa av. Soul Calibur V floppade delvis därför (och delvis därför att Story Mode var utvecklat till en fjärdedel), och det ska bli spännande men lite läskigt att se hur Soul Calibur VI lyckas ta ett stort steg bakåt.

Samma sak gäller även andra genrer. Alltid detta ”content”. Content, content, content, utan att någon någonsin blir just ”content”. Just nu gnälls det på Monster Hunter World. Det nya spelet som är byggt helt och hållet från grunden och som är det första som inte görs på motsvarande Playstation 2-teknik har enorma och rätt kreativa monster att jaga rätt på. De som spelat det sedan starten eller tidigare vittnar om speltid över 60 … Läs hela texten

Publicerat i Spel | Etiketter , , | 1 kommentar

En tropisk ö kommer lastad

Med vadå? En hel massa superdinosaurier förstås! Jag hade tänkt prioritera andra spel just nu men föll för grupptrycket och köpte Monster Hunter World. Det hela ser väldans kul ut, jag hoppas bara att det fungerar bra i praktiken också. Jag är bara lite osäker på vilken karaktär jag ska spela. Det brukar ju ligga nära till hands att spela med Shaana, särskilt eftersom enorma tvåhandssvärd liksom är klassiskt i Monster Hunter. Men det kanske skulle funka bättre med någon helt ny.

Jag har läst på väldigt lite, jag tror nästan det blir roligare att få utforska och lära sig hur systemet fungerar. Senast jag spelade Monster Hunter, förutom en kort session med Monster Hunter Tri, var det första spelet på Playstation 2, men jag vill minnas att jag spelade det väldigt lite. Så det blir kanske tredje gången gillt nu.

… Läs hela texten

Publicerat i PC, Playstation 4, Spel, Xbox One | Etiketter | Lämna en kommentar

Christopher Tins nästa mästerverk?

De senaste två albumen av Christopher Tin, nämligen Calling All Dawns och The Drop That Contained The Sea, innehåller några av de bästa musikstycken jag någonsin haft äran att få lyssna på. Därför är det utan några som helst betänkligheter jag stöttar hans nästa projekt på Kickstarter. Den nya skivan To Shiver The Sky kommer att bygga vidare på Civilization VI-temat Sogno di Volare, som redan var magnifikt i sig. Precis som Calling All Dawns utvecklade Baba Yetu till en rad fantastiska melodier kommer alltså den här skivan att bjuda på ett tiotal musikstycken, den här gången med mänsklighetens strävan mot himlen som tema.

Jag har största förtroende för Christoper Tin, och även om det kommer att dröja till nästa höst lägger jag gärna upp pengar redan nu. Jag har visserligen båda de förra albumen i nerladdad form men signerade exemplar av alla tre skivorna är en utmärkt motivation att hänga med på Kickstartern.

Det här är för övrigt min sjunde Kickstarter och förutom … Läs hela texten

Publicerat i Musik | Lämna en kommentar

Med Beachcomber är gänget komplett

transformers_beachcomber01

Jag har dragit upp det här gänget ett antal gånger under åren allt eftersom nya figurer har släppts. Så många gånger att jag faktiskt inte ens nämnde när jag ersatte Perceptor med en nyare modell nyligen. Men nu när den siste har kommit på plats är det väl dags igen.

I den första vågen av Power of the Primes fick vi alltså äntligen en ny Beachcomber. Den här pacifistiske hippien var väl inte direkt den ideala krigaren och han har knappt dykt upp i några serier, förutom som bihang till resten av sin trupp. Han fick en hyfsad uppdatering för ett antal år sedan, men det var i den minimala Legends-klassen med en simpel förvandling (inte för att den var särskilt komplicerad till att börja med).

Den här nya versionen är en jättekul figur. Trots sin storlek är han extremt poserbar, och förvandlingen har några extra steg för att fixa proportionerna. Jämfört med sina större kamrater känns han också rätt påkostad, med massor av målade detaljer. Av någon … Läs hela texten

Publicerat i Prylar, Transformers | Lämna en kommentar

Lego-Lobo är här

lego_lobo1

Jag kunde inte hålla mig utan sprang och köpte Superman & Krypto Team-Up, vars titel lite diskret försöker dölja det faktum att detta är ett set tillägnat Lobo, den mest anti anti-hjälten någonsin. Mycket riktigt är han också huvudnumret. Superman har vi fått femtiofjorton gånger förut och Krypto är mest en kitschig grej. Medföljer gör också ett pliktskyldigt sidobygge som jag inte ens orkade sätta dekaler på. Superman fastnar i kryptonit igen, att han aldrig lär sig.

Men fokus ligger alltså på Lobo och hans dundersvävarhoj. Det har gjorts några varianter på hans fordon tidigare men det här är en egen tolkning, som dock behåller den iögonfallande formationen längst fram. Lego är sällan så här metal, det skulle vara deras Ghost Rider-hoj för några år sedan då. Lobo själv är riktigt cool. Han saknar sina karaktäristiska kedjor men det är samtidigt något som är svårt att gestalta i den skalan. Han har två ansiktsuttryck som verkligen … Läs hela texten

Publicerat i Prylar | Etiketter , | Lämna en kommentar

Avdank är klart… igen

Jag ska beställa en tryckning av både Avdank och Avdank Äventyr nu, men jag kunde förstås inte låta bli att peta lite till. Som jag nämnde tidigare har jag ritat om några bilder som jag aldrig var riktigt nöjd med. Alara ska till exempel vara jättestor och läskig, inte någon ihopkrupen halvt upprörd liten flicka. Det har också blivit små justeringar här och där för att göra texterna mer konsekventa – hur missade jag allt det här första gången?

En större förändring är att porträtten numera får bryta sig ut ur ramarna där det passar. Jag inspirerades ursprungligen av kortspelet SNK vs Capcom Cardfighters Clash, och där var samtliga designade just så. Det gör att kompositionen ibland fungerar bättre eller att ett dynamiskt perspektiv kommer bättre till sin rätt. En annan förändring som vi bestämt oss för att göra är att placera alla ikoner i namnraden istället för att drälla längst ner på färdighetsrutan. Samtidigt uppdaterade jag till den … Läs hela texten

Publicerat i Brädspel, Kreativt | Etiketter | Lämna en kommentar

Nya återvändare till Soul Calibur VI

Nästa trailer för Soul Calibur VI har dykt upp och här finns det betydligt mer nyheter. Först ut är en ny karaktär: Groh, eller Grøh om vi ska vara riktigt noggranna. Han är den lilafärgade nykomlingen med twinblade som skymtade förbi förut, men det är i själva verket ett vapen som går att skifta mellan två lägen och oftast verkar han använda separata svärd. Vi har egentligen inte haft mer normala dubbla svärd förut, så han lär kunna tillföra något nytt. Helt uppenbart har han också något monstruöst för sig med det där ögat. Kanske en koppling till Hilde? Och är namnet möjligen danskt? Groh finns som tyskt efternamn men det där ø:et är lite lurigt.

Utöver Grøh (det kommer att bli jobbigt att skriva om honom) återvänder Nightmare, Xianghua och Kilik. Jag spelade aldrig särskilt mycket av de två senare, men båda ser fräscha ut och lite mer omstajlade än Mitsurugi och Sophitia. Nightmare är rejält annorlunda med en sönderriven mantel, och … Läs hela texten

Publicerat i PC, Playstation 4, Spel, Xbox One | Etiketter | 1 kommentar

Dags för Dreadwind

transformers_dreadwind01

Nu när Hasbro gräver djupt i karaktärsarkiven har turen kommit till Dreadwind att få en uppdatering. Han var ursprungligen en Powermaster och släpptes 1988, när Generation 1 började gå knaggligt. Han fick en hyfsad roll i serietidningen och var faktiskt en av de sista överlevande, och eftersom jag hade fått hans partner Darkwing tidigt såg jag sedermera till att skaffa även honom.

Dreadwind och Darkwing hade en extra finess förutom att vara Powermasters. De kunde även kombinera sina flygplansformer till Dreadwing, ett jätterymdskepp. Den här nya versionen behåller den funktionaliteten, men jag saknar Darkwing så det får vänta. I sin nuvarande form är Dreadwind en modifierad version av Aerialbots som släpptes i den första vågen av Combiner Wars. Eftersom jag aldrig köpte dem känns han lite nyare, men det märks att modellen är välanvänd och bitarna sitter inte ihop särskilt väl. Särskilt benen tenderar att glappa lite.

Utöver det är det en rätt … Läs hela texten

Publicerat i Prylar, Transformers | Lämna en kommentar

Ghost in the Shell var inte så pjåkig

En gång i tiden när anime var något man storögt läste om i Super Power, så köpte jag tre filmer på VHS. Det var Street Fighter, Ninja Scroll och Ghost in the Shell. Jag minns att jag gillade den sistnämnda men förstod nog inte helt och hållet vad som försiggick. Senare fick jag originalmangan av en utbytesstudent, och någonstans på vägen skaffade jag också serieversionen av filmen. Så hyfsad koll har jag.

Däremot såg jag inte den nya Ghost in the Shell förrän nu eftersom den fick rätt usel kritik och jag måste säga att jag inte riktigt håller med. Visst, att man bokstavligen vitmålade Motoko Kusanagi var en miss men vi kan nog konstatera att filmen aldrig hade blivit gjord, åtminstone inte med den här budgeten, utan Scarlett Johansson. Och budgeten är välanvänd, varenda krona av den miljard den kostade syns på skärmen. Det kanske var Blade Runner som skapade den här typen av miljöer på film, men Ghost in the Shell bjuder på så mycket … Läs hela texten

Publicerat i Film, Serier | Etiketter | Lämna en kommentar

Your Name var fantastisk

Även om Studio Ghibli har slutat göra film (eller har de det, jag vet inte vad som gäller den här veckan?) så är det ingen brist på kvalitativ anime. Makoto Shinkai har gjort populära filmer ett tag men Your Name är den första jag ser, och det var inget dåligt första intryck. Your Name handlar om två ungdomar, Taki som lever i Tokyo och Mitsuha som bor i en mindre stad på landsbygden. I samband med att en komet passerar Japan börjar de leva varandras liv, några dagar i veckan. När de börjar förstå att det som händer inte är en dröm engagerar de sig i varandras liv och börjar försöka hjälpa till genom att skriva i varandras dagböcker. Vad som först är en lättsam historia får snart dramatiska konsekvenser.

Trots det oförklarliga fenomenet är Your Name en extremt realistisk och extremt detaljerad tolkning av det dagliga livet i Japan. Filmen är sensationellt vältecknad – jag har svårt att komma på något snyggare. I många hänseenden påminner den om … Läs hela texten

Publicerat i Film | Etiketter , | Lämna en kommentar