Recension: Inside

Xbox Live-spelet Limbo, skapat av danska Playdead, var en av de nerladdningsbara höjdpunkterna under förra generationen. Det bjöd på en sanslös stämning och massvis av ond, bråd död. Den enda egentliga bristen var väl att det föll isär en aning framåt slutet, då det hela urartade i besinningslöst pusslande som sabbade tempot en del.

Men det var sex år sedan, och sedan dess har danskarna (förutom att äta pölse) jobbat stenhårt på Inside, ett spel som på många sätt påminner om Limbo men också vidgar vyerna. Den främsta likheten är med Another World, då Inside har en liknande grafisk stil och lika intuitiv och enkel kontroll. Jag påminns också en del om Oddworld-spelen i vissa sektioner, och det finns förstås drag av Limbo också. Och ja, döden är ännu ondare, ännu brådare och om möjligt ännu dödare. Jag som har en latent hundfobi uppskattade INTE de första sektionerna i spelet och sedan blev det bara värre. Vad har ni emot stackars försvarslösa pojkar, Playdead?

inside_01

Inside är också fenomenalt snyggt. Istället för den rena silhuettgrafiken från Limbo har det en övernaturlig, drömsk stämning med skarpa konturer som tonar bort i diset i bakgrunden, med makalös ljussättning men framför allt strålande animation. Den unga pojken man kontrollerar reagerar realistiskt på minsta knapptryckning (och tyvärr också alla sätt att möta sitt öde). En sak jag verkligen också uppskattar är avsaknaden av dumma tutorialmeddelanden. Om det här skulle vara ditt allra, allra första spel som kanske du fastnar ett ögonblick vid den första lilla sluttningen utan att veta att A är hoppknappen, men vi andra 99.99999% slipper dumförklaras. Väldigt uppfriskande.

Problemet, och storheten, med Inside är att man inte kan förklara varför det är så genialt. Visst, det är oerhört polerat och stämningsfullt till tusen, men det är inte allt. Jag kanske kan nämna att det är packat med olika pussellösningar och nya koncept, men det blir aldrig samma sak om och om igen, och spelet drar aldrig ut på tiden utan känns kort och koncist, rakt på sak, vilket är mycket uppfriskande en så här packad spelsommar.

Nej, det allra bästa måste du uppleva själv och jag kan nästan lova att du kommer att hålla med att det var värt det. Men det är bråttom. För tillfället finns spelet bara på Xbox One och kommer i slutet av veckan även till PC. En Playstation 4-version är inte utesluten men lär dröja ett bra tag, och det är ett spel som kommer att spoilas till tusen väldigt snart. Gör vad du kan för att hinna spela det innan dess.

5/5

Det här inlägget postades i 5/5, PC, Recensioner, Spel, Xbox One och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.