Recension: Transformers Devastation

Transformers borde vara ett lätt koncept att göra spel av, men av någon anledning var det egentligen bara ett spel som någonsin lyckades helt och hållet: Transformers till Playstation 2. Numera saligt insomnade Melbourne House satte ihop ett hejdundrande actionspel som dessutom var ett av de tekniskt mest avancerade spelen till formatet och bjöd på oförglömliga strider mot det vandrande slagskeppet Tidalwave eller Aztek-ruinduellen med Cyclonus. Det enda egentliga problemet var väl att spelet baserades på den intetsägande Armada-serien och att de tre spelbara Autoboterna (Optimus, Red Alert och Hot Shot) därför inte var särskilt spännande.

Efter en rad usla filmbaserade spel och de hyfsade Cybertron-titlarna var det därför en stor överraskning att självaste actiongudarna Platinum skulle göra ett nytt Transformers baserat direkt på den ursprungliga serien. Det ska påpekas att jag aldrig har varit något större fan av Platinums huvudgenre och varken spelat Bayonetta eller Metal Gear Rising, men onekligen kan de det här med action. Och Transformers Devastation har mycket riktigt en väldigt solid kärna där det både finns utrymme för lite hjärndött viftande och extremt precist duckande och kontrande. Men den riktiga bravaden är inte att förvandla Bayonetta till en robot, utan att få in själva förvandlingarna som en naturlig del av spelet. Det är inte bara ett sätt att transportera sig utan en vital del av taktiken i striderna. Visst, att avsluta en slagkombination med att förvandlas i luften och göra en burnout i ansiktet på Motormaster är väl knappast särskilt logiskt, men desto mer coolt.

tf_devastation01

Platinum har också lyckats extremt bra med att fånga estetiken från tv-serien. Den metalliska skuggningen ser ut precis som i filmen eller möjligtvis mer påkostade avsnitt – det bör påpekas att tv-serien ofta fuskade hejvilt och att många sekvenser ser bedrövliga ut. Med praktiskt taget alla återvändande röstskådisar är det också ren julafton för gamla fans, även om jag saknar de banden själv. Bristerna ligger i att spelet trots allt är ett multigenerationsspel och måste fungera även på de gamla rostburkarna. Tittar man riktigt noga är därför många texturer rätt bedrövliga och bakgrunderna upprepas i oändlighet. Hade det varit exklusivt för nuvarande generation hade vi kanske äntligen kunnat få perfekt celshading.

Även i det här spelet är det ett ganska litet utbud att välja på, men det är åtminstone G1-klassiker: Optimus, Bumblebee, Wheeljack, Sideswipe och Grimlock. Jag gillar omväxlingen och det är väldigt stor skillnad mellan att hulka loss med Grimlock och att rusa runt med supersnabba Sideswipe. Något annat som gör stor skillnad är vapnen, som går att välja relativt fritt. Det finns också tonvis med sätt att uppgradera specifika vapen och även köpa på sig nya förmågor och bonusar, i ett möjligen lite rörigt interface ombord på Arken. Men det tillför lite taktiska val och lite mer djup, så det är välkommet.

tf_devastation02

På vägen får man möta en rad klassiska fiender och striderna mot dessa är utmärkta, om än inte riktigt lika geniala som i Armada-spelet. Mellan varven möts man av stora horder av generiska Decepticons vilket kanske är förståeligt, och de är allihop kapabla kämpar. Det är väl snarare på Autobot-sidan som det känns lite fattigt. Det är lite ironiskt när det handlar om Activision, men för en gångs skull önskar jag mig faktiskt mer DLC. Sideswipe duger visserligen (och jag blir sugen på att köpa hans Masterpiece-version), men annars saknas alla mina favoriter från de tidiga åren, som Prowl, Jazz, Smokescreen, Hoist, Skids och Hot Spot. Det i övrigt usla japanska G1-spelet till Playstation 2 hade i alla fall ett gigantiskt karaktärsgalleri och möjlighet att spela som Decepticons i en separat kampanj.

Trots att spelet inte är särskilt långt (om man inte gräver djupt i extrautmaningar och att maxa ut sina vapen) så känns det redan aningen repetitivt för mig som inte riktigt är ett Platinum-fan. Men jag applåderar hantverket och alla kärleksfullt utformade hyllningar till originalserien, och jag kan varmt rekommendera spelet till alla som antingen gillar Transformers eller Bayonetta. Gillar du båda så har du förstås redan köpt det här för länge sedan.

4/5

Lämna ett svar