Sammanfattning av E3 2018

Årets E3 måste ändå sägas vara ett av de svagare. Microsoft hade tveklöst flest nya titlar, men återigen gick man tillbaka till de gamla uttjatade tre: Halo, Gears och Forza. Nintendo hade egentligen bara Smash, även om några titlar till är lite lovande. Och Sony matade på med sina befintliga titlar och bara ett par lovande nykomlingar.

Vi kan börja med att bocka av min önskelista. Beyond Good & Evil 2 visades visserligen upp, men det verkar fortfarande långt borta och är mest sannolikt ett next gen-spel. Det verkar i alla fall finnas mer av en löpande handling vilket är trevligt. Dreams blev också lite tydligare och kan bli sanslöst spännande, och kanske även uppfylla mitt önskemål om en killer app för VR. Men det är fortfarande en bit bort, och det känns nästan som att det kommer lite väl sent i Playstation 4:s livstid. Ett spelbyggarverktyg behöver tid på sig för användarna att bygga egna grejer innan nästa generation hägrar. Det blev också ett Mizuguchi-spel, men jag skulle ljuga om jag sa att Tetris Effect är jättehett. Det får säkert en egen tvist, men ett faktiskt Rez X hade varit så mycket mer intressant. Och slutligen fick vi The Elder Scrolls VI bekräftat, men där pratar vi också om flera år bort.

En hel massa spel dök upp precis innan E3 vilket gjorde att hela grejen kändes ännu mer utdragen. Där är nog Generation Zero mest spännande, mest eftersom det utspelar sig i gamla hederliga Svedala vilket knappast är vanligt för genren. Annars är skjutaspel inte jättespännande för mig. Ett annat spel som utspelar sig i Sverige är förstås Unravel Two, och det behövde vi inte alls vänta länge på. Jag var mycket nöjd med spelet efter den första genomspelningen och efter att ha testat lite co-op och extrauppdrag är jag ännu mer så, men det är inte riktigt lika magiskt som föregångaren.

VR fick ändå en hyfsad push, hur mycket än belackarna försöker dödförklara tekniken. Utöver Tetris Effect är den största nyheten för PSVR tveklöst Beat Saber. Jag har kikat på fler videor och det ser sanslöst coolt ut. Nu lär vi inte kunna stoppa in egna låtar på PS4 men när någon körde Star Wars-musik med en moddad version där han använde spelets ljussablar som Darth Mauls (fortfarande korkade) dubbelsabel var det häftigare än något faktiskt Star Wars-spel. Ubisoft utannonserade också The Elder Scrolls: Blades som ger Elder Scrolls-äventyr i småportioner med stöd för VR. Kan bli najs om det inte blir för utpräglat F2P-lurendrejeri. Sen visade From Software sitt gotiska skoläventyr Deracine, som jag kommer att spela med glädje men vänta mig en vändning till kosmisk skräck bakom varje hörn.

Det var ett ganska menlöst E3 på fightingspelsfronten. Dead or Alive 6 var visserligen nytt, men efter att ha gett femman flera försök vill jag se en tajtare spelkontroll för att det riktigt ska vara intressant. Soul Calibur VI hade också en oerhört svag visning utan några nya karaktärer alls och bara en bekräftelse att det kommer ett storyläge.

Två tidigare kända spel fortsätter att vara lovande. Ori and the Will of the Wisps kommer inte förrän nästa år men är ännu snyggare än föregångaren. Valkyria Chronicles 4 är den första egentliga uppföljaren (PSP-spelen förenklade väldigt mycket) och verkar också intressant. Fire Emblem: Three Houses kände vi inte direkt till men det var mer eller mindre bekräftat att ett nytt riktigt Fire Emblem var på gång, och det verkar rätt komplett.

Det blev helt plötsligt massvis med historiska japanska äventyr. Jag är inte jättesugen på The Ghost of Tsushima, det verkar bli onödigt snaskigt och jag litar inte riktigt på Sucker Punchs förmåga att skapa genuin svärdkänsla. Bättre förutsättningar har både Team Ninja och From Software med Nioh 2 respektive Sekiro: Shadows Die Twice. Jag spelade inte Nioh, men här får vi göra egna karaktärer vilket lovar gott. Sekiro är mindre rollspel och mer actionäventyr, men Froms spelkontroll bör dra det längsta strået.

Och så var det en rejäl dos av science fiction. Control är Remedys nya, som ska utspela sig i en enda enorm byggnad som konstruerar om sig själv – kan någon stava till Castlevania? Starfield sades det inte mycket om, men en science fiction-parallell till Elder Scrolls kan bli hur bra som helst. Och så visade CD Project äntligen upp sitt Cyberpunk 2077 som verkar göra rätt för sin titel, med hyfsat dystopiska miljöer fyllda med neon och missbruk av både cybernetik och kemiska substanser. Även det blir ett regelrätt actionrollspel utan onödiga flerspelarinslag. Det behövs fler såna.

Så man kan säga att där de stora konsolproducenterna svek var det de pålitliga utvecklarna som kompenserade. Ubisoft hade egentligen fler nyheter än någon av konsolformaten i sig. Remedy kan äntligen ha lyckats fånga mitt intresse. Och CD Project och From Software fortsätter att erbjuda ren kvalitet. Så framtiden ser hyfsat ljus ut ändå på spelfronten.

Det här inlägget postades i Iphone/Android, Nintendo Switch, PC, Playstation 4, Spel, Xbox One och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.