Efter Microsofts utmärkta konferens var trycket hårt på Sony. Och de lyckades, mestadels, att leva upp till förväntningarna. Men även om det var väldigt mycket nytt så var det också några stora glapp. Vad hände med Rime, Deep Down, Drive Club, Final Fantasy XV, Shadow of the Beast och The Witness? Är de så långt bort fortfarande eller förtjänar de inte mer hype?

En sak som oroar mig är den väldigt tydliga inriktningen mot grimdark. Väldigt många spel var mörka, hårda och våldsamma. The Order: 1886 hade en visning med en blodig, sliten mustaschsnubbe i strid mot ett monster. Bloodborne, som är det officiella namnet på From Softwares Project Beast, var ett likaledes viktorianskt spel som visserligen hade tydliga Souls-influenser men också var extremt blodigt (att döma av filmscenerna i alla fall). Mortal Kombat X visades upp med två nya karaktärer (inklusive Blackarachnia från Transformers: Beast Wars) och massvis av röntgenkrossade skallar och utsprängda överkroppar. The Last of Us återvänder i upphottad version, och är förstås fortfarande rätt brutalt. Metal Gear Solid 5 visade upp närgångna slagsmål och stympade hjältar. Dead Island 2 blandade förstås zombieslakt med kitsch i största allmänhet. Den överskattade Suda51s nya spel Let It Die (inte en succéballad från Frozen), någon sorts loot-action-röjare, var blodigare än det mesta. Batman: Arkham Knight var förstås svept i mörker men åtminstone inte överblodigt. Och till och med det nya Uncharted 4 (som fick en kort, ursnygg teaser) var mörkt och olycksbådande. Visst, målgruppen på E3 är våldskåta amerikanska journalister som applåderar när Joel avrättar en anfallare med hagelgevär, men det blir lite väl mycket.

Å andra sidan fanns en del uppfriskande lekfullhet. Det mystiska Entwined visar sig vara ett flummigt Rez-liknande spel där man styr två varelser som i harmoni ska flyga genom fantastiska världar, och det släpptes idag. Hello Games No Man’s Sky är fortfarande sanslöst lovande och ofattbart omfattande, där varje spelare ska starta på en helt egen, framslumpad värld. Abzu är ett undervattensäventyr med musik av Journey-kompositören Austin Wintory. Magicka 2 utannonserades med en hysteriskt rolig live-action-trailer. Och att Little Big Planet återvänder med nya spelbara figurer med helt andra förmågor var lika oväntat som charmigt. På indiesidan fanns en massa pixlig action som säkert blir trevliga spel, men inget som verkligen stod ut. Förutom möjligen namnet Titan Souls…

Som vanligt kunde inte Sony hålla sig från en superseg mittensektion där den amerikanska, karismafattiga chefen baxades ut för att prata statistik i tio minuter och i förbifarten nämna Vita, Playstation Now, Playstation TV (före detta PS Vita TV) och Morpheus, som allihop känns som sidosatsningar. När han drog en hyllning till ”Free To Play” ville jag skjuta någon, mig eller honom. Det ska finnas demos på Morpheus och jag antar att det är meningslöst att visa upp på stor scen, men det hade behövts några utannonseringar för att göra den intressant. Typ: ”och så har den speciellt stöd för Destiny, No Man’s Sky, Mirror’s Edge och EA:s nya Criterion-titel”.

Tillsammans med de vanliga misstänkta som Destiny, Far Cry 4, next gen-versionen av Grand Theft Auto V, Battlefield: Hardline och en fristående expansion på Infamous var det en ganska solid lineup med kommande spel, men titel för titel har det svårt att matcha Microsoft. Särskilt tydligt blev det med en Ratchet & Clank 1-remake och en Ratchet & Clank-film i jämförelse med Halo-samlingen och tv-serien. Little Big Planet 3 i all ära men nya figurer och fler lager att spela i känns lite last-gen i jämförelse med Project Spark. Och även om en remake på Grim Fandango fick många gamla fans att bli förtjusta så tror jag att Phantom Dust och Crackdown smäller högre.

Det var inte Media Molecule utan Sumo Digital som stod bakom Little Big Planet 3. Det innebär att vi fortfarande inte vet vad Sony Santa Monica, Guerrilla, Media Molecule, Quantic Dream, Polyphony eller Sony Bend håller på med. Ska det dröja ända till 2015-2016 innan de riktigt fräscha spelen dyker upp? Varför visa upp Vib-Ribbon och Flower om det inte är något nytt på gång? Varför pratades det innan mässan så mycket om The Last Guardian som återigen, förstås, uteblev? Frågorna är nästan fler än svaren.

Sonys konferens var tillräckligt stabil för att hålla hypen igång och jag ser inte i nuläget något enskilt spel som kommer att rucka på maktbalansen mellan konsolerna, men där Microsoft var ödmjuka och helt fokuserade på spel kändes Sony farligt nära den gamla tidens arrogans, även om de körde hårt på sin ”for the gamers”-grej. Det kommer att bli ett spännande år med mycket nytt att spela, men de bör inte slappna av för mycket. Inget är avgjort än.