Nu är den släppt, sedan fyra dagar, den där Switchen. Och jag är glad att jag inte hade någon anledning att hoppa på tåget. Det är nämligen tämligen väldokumenterat vid det här laget att den släpptes alldeles för tidigt och lider av massvis av barnsjukdomar.

* Den vänstra Joy-Con tappar lätt signal om man håller runt den (vilket ARMS är designat för att man ska göra!).
* Zelda har Shadow of the Colossus-doftande framerate, särskilt på den dockade versionen där det blir sämre (!).
* Det är lätt att skrapa framsidan eller skärmen när man sätter Switchen i dockan.
* En del befintliga skärmskydd smälter när konsolen blir för varm (dock inte exakt Nintendos fel men att det behövs har att göra med ovanstående).
* Det utfällbara stödet är rangligt och lätt att bryta loss (går dock att sätta tillbaka).
* Det finns ingen Virtual Console vid releasen.
* Historiken över spel som tidigare är köpta på andra format syns inte längre på Nintendo-kontot online (varför?).
* Det behövs fortfarande friend codes för att lägga till kontakter.

Nej, det här känns som en betatestning och när det inte ens finns särskilt intressanta spel (medan Playstation 4 har sin bästa vår någonsin) är det lätt att vänta. Helst skulle jag vilja se en hårdvarurevidering, men dessa kommer vi garanterat inte att få det första året, och innan dess hade jag nog ändå tänkt hoppa på om jag någonsin ska göra det. Jag har aldrig sett någon poäng med att vänta allt för länge med att köpa en konsol då det blir för många nödvändiga spel man måste komma ikapp med.