Tänk om Gud inte finns

Halleluja! Jesus Kristus är i stan, eller åtminstone hans anhängare. Idag gick de runt och delade ut reklamblad för sitt jippo och försökte samtidigt frälsa så många som möjligt. Den grupp tonåringar jag såg verkade dock skeptiska, särskilt när det förklarades att alkohol inte är okej. De ifrågasatte också skarpt att Jesus genom böner hade hjälpt någons cysta försvinna. Jag tror man måste vara försiktig med såna påståenden om man ska lyckas lura någon.

Och det är väl liksom det som ligger bakom gruppens tema: ”Tänk om Gud finns”. Det är fascinerande. Det är en sak som praktiskt taget bara går i Sverige och några andra länder. En överväldigande majoritet av världens befolkning är religiös. Det är i stort sett omöjligt att bli president i USA om du inte är kristen. I Iran måste man tillhöra en religion för att överhuvudtaget ha fullständiga civila rättigheter. I Bangladesh jagas och mördas ateister av religiösa aktivister. I Libyen och Saudi-Arabien kan ateism vara belagt med dödsstraff. Men här i Sverige är det, beroende på hur man ställer frågan, antingen ungefär hälften eller en klar majoritet som inte tror på Gud. Och därför fungerar det överhuvudtaget inte med några självsäkra påståenden utan man måste försöka argumentera sig fram. Liksom, ”du tror att du vet hur det är, men tänk om du har fel”?

Det roliga är att med samma utgångspunkt kan man göra ett helt motsatt påstående: ”Tänk om Gud inte finns”. Jag menar, om Gud finns så är det inga större problem. Sisådär en tiondel av världens befolkning hamnar i någon sorts skärseld eller är förlorade, men den stora majoriteten klarar sig. Eller, det beror förstås på vilken av alla Gud som faktiskt gäller. För även om mänskligheten är rätt överens om att Gud i någon form finns, så är detaljerna helt olika och det är inte alla som accepterar andra troende i sin himmel. Men om Gud finns så var det i alla fall någon mening med alltihopa. Och vi behöver aldrig oroa oss för att utplåna oss själva eller göra världen obeboelig för Gud fixar det där.

Om Gud däremot inte finns. Tänk hur många ohyggliga massakrer, hur många fruktansvärda brott, tänk hur många krig som skulle ha förts i Guds namn helt utan grund. Tänk vilket lurendrejeri det skulle ha varit med alla pengar som använts för att förhärliga Guds storhet med tempel, kyrkor, katedraler och monument istället för att hjälpa fattiga. Tänk hur mycket fullständigt bortslösad tid som skulle ha lagts på bön och dyrkan i allmänhet. Tänk hur långt vi skulle ha gått i blind tro mot en katastrof som vi hade kunnat avvärja för länge sedan. Det är värt att tänka på, och det är förmodligen en tanke som är så ohygglig att många inte ens vill föreställa sig det. Därav den starka viljan att förtrycka oliktänkande som är baksidan av det här insmickrande fredagsevangeliserandet.

Uppenbarligen finns det en stark benägenhet i människan att tro. Om vi ska lita på evolutionen (vilket vi kan göra med ganska stor tillit eftersom den har bevisats) så måste det länge ha varit gynnsamt för människan att tillhöra en religion, av sociala skäl om inte annat. Och vi är fortfarande i stort sett grottmänniskor, så det är inte konstigt att eventuella förändringar sker långsamt. Men vi kan konstatera att de länder som har högst andel av icke-troende också är de som är fredligast, rikast, friskast, mest demokratiska, mest utbildade och mest jämställda, med ett par undantag. Det kan man tolka på tre sätt. Antingen finns Gud och gynnar av någon anledning mest dem som inte tror på honom. Eller så finns Gud och tycker att allt det där är dåliga saker för sitt folk. Eller så …

En tanke kring ”Tänk om Gud inte finns

  1. Erik Malm

    Som agnostiker är jag avundsjuk på de sekulära religiösa bekanta jag har, som tycks få det bästa av ”två världar”. Jag tror att det mest hälsosamma är att *leva* som om vi vore ”ensamma” men att *känna* som om vi inte vore det.

Lämna ett svar