Ja, hur ska man sammanfatta det här lilla evenemanget? Jag måste nog säga att det blev som jag hade tänkt mig. Tanken med att vara i Tokyo två hela veckor var att jag skulle hinna vänja mig vid att vara där. Jag ville inte stressa från ställe till ställe, ha en halvdag i Akihabara och sen rusa till nästa punkt på dagordningen, inget sånt tjafs. Istället hade jag listat några enstaka ställen jag ville kolla in, och några saker (musikframträdandena) som var specifika dagar. Vi hann till och med hitta ett stammisställe för frukost, ett Caffe Veloce i närheten av Kameido-stationen.
Jag reste med två kompisar, och det var en klar förbättring mot förra gången. I Kyoto/Osaka kändes det ensamt ibland och jag längtade nog hem framåt slutet av de två veckorna. Nu hade jag någon att prata med och dela upplevelserna med. Vi delade på oss ibland för att kolla in olika grejer, men generellt hängde vi ihop. Nästa gång (för det blir förstås en nästa gång) kanske jag åker ensam igen för att tvinga mig att socialisera lite mer på japanska, men det kändes tryggt att ha någon med sig, särskilt med tanke på att jag har varit dålig i perioder. Nu blev det istället så att jag var purfrisk medan kompisarna hade lite blandade sega dagar, men så kan det gå. Tack i alla fall för sällskapet!
Eftersom jag hade en del shopping planerad for vi till Akihabara första dagen, och tanken var sedan att köra ett uppsamlingsheat en av de sista dagarna för grejer jag hade funderat över men inte hittat någon annanstans. Det blev ytterligare en dag i mitten av resan, och ändå känner jag inte riktigt att jag har kollat överallt. Och då är ändå det hvuudsakliga området inte SÅ stort. Det är i huvudsak Chuo Dori som är huvudgatan och en större sidogata väster om den. Längs dessa två gator, i kanske tio kvarter, ligger merparten av allt. Men vi snackar hundratals butiker med spel, figurer, film och sånt, blandat med otaliga maidkaféer (varav flera är kedjan Maidreamin, som är jobbigt påstridiga på gatorna). Och det är lite svårt att hålla koll på vilka av alla butiker man har varit i, när alla har liknande utbud. Men en mer konkret shoppingguide kommer.
Det jag verkligen uppskattar är att vi inte bara gjorde turistgrejer. Visst, Shibuya Crossing och Harajuku kändes lite turistfälliga, men vi hade letat rätt på andra grejer också. De två musikbesöken var ju väldigt inhemska, och naginataträningen var en ren kulturupplevelse. Vi provade också ett äkta japanskt bad, mitt i ett vanligt bostadskvarter. Och hela grejen i Odaiba, även om det var utlänningar där också, kändes mer som ett typiskt helgnöje för Tokyo-bor.
Jag kan också nämna själva resan. Vi åkte med Lufthansa från Stockholm, med mellanlandning i Frankfurt på ditvägen och München på vägen hem. Flyget var oklanderligt, med säten som var sköna nästan hela vägen (elva timmar på planet kan aldrig bli bekvämt i ekonomiklass), bra mat och utomordentligt urval i underhållningen. Frankfurt var stort, fräscht och hade ett hyfsat utbud när vi väl hittade in i rätt terminal, och transfern var smidig. München var däremot bedrövligt med långa jobbiga köer och ny säkerhetskontroll trots transfer. Så pass att jag nog undviker den flygplatsen nästa gång.
När jag sammanfattar det hela var det inte heller extremt dyrt. Resan gick på 6500 kronor från Stockholm och boendet gick på 9000, varav tvåtusen för det lite onödiga ryokanboendet (som var charmigt men knappast bekvämt) de sista två nätterna. Sen gick det åt en massa för prylar och mat, men jag höll inte igen och hade inte heller tänkt det. Den enda begränsningen var platsen i resväskan, och jag köpte en extra resväska där. Det går att hitta stora och plastiga åbäken för cirka 500 kronor som bara behöver hålla för hemresan.
Det kommer definitivt inte att dröja femton år att åka dit igen. Jag siktar snarare på två, och nästa gång blir det fler olika resmål. Då kanske det fungerar bättre att hatta runt och se ställen utanför Tokyo. Men jag kommer att vilja fara dit några dagar på slutet. Jag har blivit förälskad i Tokyo, i dess blandning av ordning och reda och bisarrt kaos. Jag vill tillbaka till Akihabara, jag vill se fler mysiga parker och jag vill våga mig in på märkliga barer i Shinjuku. Ja mata ne, Tokyo.