Vad sjutton har Dampierre där att göra?

När Soul Calibur IV släpptes var jag glad över att ha Playstation 3-versionen och glad över att det fanns nerladdningsbart extramaterial. För det innebar att jag kunde låta bli att förpesta mitt spel med Yoda, Namcos värsta figur sedan Gon och Dr Boskonovitch. Att jag fortfarande var tvungen att uthärda Darth Vader och Starkiller var kanske en av anledningarna till att Soul Calibur IV inte riktigt nådde till seriens höjdpunkter (jag tycker generellt att Soul Calibur och Soul Calibur III är bäst, följt av Soul Blade och sedan Soul Calibur IV, Soul Calibur II och Broken Destiny).

Den här gången blev det alltså Ezio som kommer att vara officiell gästfigur och det fungerar bra på många sätt. Ska man vara riktigt petig så levde inte heller han under exakt samma period som det här spelet utspelar sig, men han är åtminstone från rätt planet och inom rätt århundrade. Hans stil kommer också att bli riktigt intressant och förhoppningsvis kommer vi att kunna göra egna assassiner. Att Ubisoft har bemödat sig om att förklara hans deltagande som ännu en simulering i Animus är också trevligt.

I samband med Ezio, Leixia, Raphael och Nightmare fick vi dock ännu en återvändande figur bekräftad, den förmodligen näst sämsta genom seriens historia (se även: Necrid). Lord Geo Dampierre dök upp i Soul Calibur: Broken Destiny som en del av den minst sagt oseriösa inofficiella handlingen och förpestade varenda ögonblick. En gräslig design som påminner om de där framslumpade motståndarna, som om Namco hade kört en slumpkörning i sitt egna figurbyggarverktyg och sedan ritat en design på honom.

Lyckligtvis är han valfri. Med samlarutgåvan följer en kod för att ladda ner honom och även om jag eventuellt köper den versionen så kommer jag aldrig, aldrig att ladda ner den här dyngan. Risken är bara att jag kommer att möta honom online men då finns alltid Quit Game. Jag tvivlar på att jag kommer att missa någon essentiell del av handlingen med tanke på att Namco inte ens har orkat rita en ny artwork åt honom…

Lämna ett svar