månadsarkiv: november 2015

Recension: Rocket League

Lämna ett svar

Det är lustigt det där med tillfälligheter. Rocket League har blivit en dundersuccé, trots att det praktiskt taget är samma spel som det bortglömda Supersonic Acrobatic Rocket Powered Battle-Cars som släpptes till Playstation 3 för ett antal år sedan. Kanske det där namnet inte var så himla genialt? Men hur som helst, nu har det fått sin välförtjänta framgång, för Rocket League är nämligen smått magiskt.

Konceptet, om du tillhör de 99.999 procenten som inte spelade föregångaren, är enkelt: fotboll med radiostyrda bilar. En till fyra spelare per lag, in med bollen i motståndarlagets mål. Eftersom jag normalt varken bryr mig om fotboll eller motorsport kunde inte grundidén vara mindre intressant, men Rocket League går förbi allt sånt och sträcker sig längst in i gamernerven och släpper aldrig taget. Detta är nämligen fantastisk spelbarhet i sin allra renaste form. Bokstavligen enkelt att lära sig men ohyggligt svårt att bemästra. Din bil åker framåt och bakåt och boostar, så långt allt väl. ... Läs hela texten

Lego Friends Heartlake Grand Hotel (41101)

Lämna ett svar

Inför det här året var det två oväntade Lego-set som stod ut från mängden. Det första var Heartlake Hair Salon och det andra var det här mäktiga bygget. Frisörsalongen köpte jag omedelbart eftersom jag behövde den för att modernisera den i Detective’s Office, men hotellet var lite svårare att motivera trots att det var lockande. Med över 1500 bitar är det förstås ett dyrt set, men nu inför jul har var och varannan butik det i reautbudet till ett betydligt mer överkomligt pris, så jag passade på. ... Läs hela texten

Sakta men säkert i Dynasty Warriors 8: Empires

Lämna ett svar

Jag har haft Dynasty Warriors 8: Empires i några dagar nu, men jag har inte börjat spela. Inte på riktigt, i alla fall. Grejen med Empires är ju nämligen att man kan skapa egna karaktärer och bygga egna scenarion att kriga sig igenom, och det är precis vad jag håller på med. Varenda ledig stund drar jag igång Vitan (hur överlevde man utan sleep mode?) och petar ihop några figurer till. När jag väl är klar ska jag förstås påbörja en kampanj. Det stora problemet kommer att bli att välja vilken karaktär jag ska använda. ... Läs hela texten

Sarah Alainn #3: ”F”

Lämna ett svar

It’s quite exciting to follow the career of Sarah Alainn. Only a few years ago, after noticing her on the fantastic Xenoblade theme ”Beyond the Sky”, I could only find a few practice videos from school sessions on Youtube. Now she’s doing all kinds of promotions and collaborations, and happily she’s still making just the kind of music I enjoy – sweeping, powerful ballads.

Her third album, F, is no exception. Thematically, it comes a little closer to the first album Celeste than the poppier Sarah, especially the extended edition released earlier this year. There are more classically inspired tracks like ”Air”, ”Pie Jesu” and ”O Holy Night”, the last of which was recorded with a Vienna boy choir. It’s also one of few Christian songs that I really, really love despite having no trace of Christianity in me, but generally I prefer it with a male singer. ... Läs hela texten

Disaster Report lever igen!

Lämna ett svar

Den udda och minst sagt knepiga serien Zettai Zetsumei Toshi gavs ut i väst under ett flertal olika namn som SOS: Final Disaster, Raw Danger och Disaster Report. Del fyra var på gång till Playstation 3, men då det var på gång att släppas precis i samband med jordbävningen i Sendai valde Irem att lägga spelet på is, och gick sedan i konkurs. Nu har den nya utvecklaren GZ Studios, som inkluderar mycket av Irem-folket, valt att konvertera spelet till Playstation 4 istället. Zettai Zetsumei Toshi 4 Plus kommer troligen att bjuda på mer av stillsam överlevnad och realism som de tidigare spelen. Om det släpps i väst den här gången är väl tveksamt, men ettan var ett av få spel som jag tragglade mig fram genom på japanska och hade riktigt kul ändå. Och om det väl översätts, får vi förhoppningsvis slippa den gräsliga västerniseringen där precis alla människor blev blonda. ... Läs hela texten

Välkommen tillbaka till Yharnam

Lämna ett svar

Expansionen The Old Hunters har släppts till Bloodborne, och jag har hunnit spela några timmar. Och direkt kan jag konstatera att detta inte är någon barnlek. Det går att komma åt det nya området tidigt, efter de första två nödvändiga bossarna (Gascoigne och Amelia), men frågan är verkligen om du är redo då. Många av fienderna motsvarar de extra tuffa engångsjägarna man stöter på i resten av spelet, med den skillnaden då att de dels har tyngre vapen och dels måste besegras varje gång. ... Läs hela texten

En balrog-prototyp

2 svar

En av världens stora orättvisor (nåja) är att Lego aldrig kom sig för att slutföra sin uppsättning Lord of the Rings-baserade set. Det har aldrig varit mer uppenbart än när vi fick grejer som Svarta Porten, ett godtyckligt piratskepp och en plojig scen i Vattnadal istället för nödvändiga grejer som Lavskägge, balrogen, Sauron, Eowyn och Faramir. Särskilt när det redan fanns designer för dem. I Travellers Tales-spelet fanns uppbyggda, detaljerade versioner gjorda i äkta virtuellt Lego. Redan då hyste jag planer på att försöka återskapa balrogen från spelet och några futtiga promobilder, men det var en väldigt kort scen, det var rätt mörkt och spelet var rätt lågupplöst. ... Läs hela texten

Powermaster Optimus kommer tillbaka

Lämna ett svar

Takara och Hasbro fortsätter att utveckla och uppdatera sin historia. Efter en lång rad välkomna återvändanden i Combiner Wars (som gav oss kompletta team av Constructicons, Protectobots, Combaticons, Aerialbots och Stunticons) så fortsätter serien med Titan Returns, som är en återgång till ett koncept från sent åttiotal. Minnesgoda Transformers-fans kommer ihåg Headmasters, Targetmasters och Powermasters, där små figurer (oftast människor med cyborgmodifikationer) förvandlades till huvuden, vapen eller ”motorer” för de ordinarie robotarna. Eftersom serietidningen, åtminstone i Sverige, kom igång senare än tv-serien så fokuserade den också mer på de senare figurerna. ”Klassiska” G1 överstökades på en halvsäsong 1987 och från och med 1989 var det inte längre Optimus Prime som var chef utan Powermaster Optimus Prime, som sedan fortsatte de sista tre åren. Det var också den Optimus-leksak jag hade, efter att en äldre kompis sålt bort sina grejer. ... Läs hela texten

Det är fest i min mun

Lämna ett svar

Det är fredag och jag gjorde omvägen förbi den lokala Ica-handlaren. Fördelen med den här butiken är att de har ett delikatessutbud som saknas i de större butikerna, med en riktigt bra chark. Men framför allt har de Lindor på lösvikt!

För några år sedan (och kanske fortfarande?) fanns en uppsättning lyxigare lösviktsgodis där praliner och grejer där de här fantastiska chokladkulorna från Lindt ingick, men det här är någon specialiserad variant som har funnits ett tag nu. Ordentligt dyrt men så, så värt det. Vi pratar inte bara om de ordinarie röda kulorna som innehåller den ljuvligaste mjölkchoklad, och inte bara de härliga blå med mörk choklad. Nej, det finns också hasselnöt och kokos för den som gillar sånt, men framför allt Stracciatella (vit choklad med flisor av mörk) och en alldeles makalös vit choklad med jordgubbssmak. ... Läs hela texten

Alvernas hem i Grönmården

Lämna ett svar

Ett av mina långvariga Lego-byggen är äntligen klart. För ett par år sedan byggde jag en massa av mina rollspelskaraktärer i Lego och placerade dem utanför ett värdshus, aningen ombyggt utifrån ett befintligt set. Redan då fanns vaga planer på att bygga fler av de platser vi hade hittat på och jag började spinna vidare på en gammal idé om att mitt alvpar Aradin och Emana skulle etablera en ny bosättning i Grönmården (som skogen hette under den era i Midgård som Sagan om Ringen Rollspelet utspelar sig i). Förutom att det skulle vara två Lothlorien-liknande plattformar i två gigantiska träd, intill en klippkant där ett vattenfall störtar ner, så hade jag bara en vag skiss av upplägget. När jag köpte operahuset i Sydney så började planerna ta mer konkret form: jag fick tonvis med bruna bitar och lärde mig lite praktiska tekniker som jag använde till floden. Det skulle också visa sig att de vita ”seglen” skulle fungera bra även som alvhustak. ... Läs hela texten