månadsarkiv: augusti 2015

Förbokningsnonsens i Street Fighter V

Det var kanske för mycket att hoppas på att Street Fighter V, ett spel som kanske inte skulle ha blivit av om inte Sony hade klivit in med kosing för en exklusivitet, skulle klara sig utan moderna försäljningsknep som förbokningsexklusiva kostymer. För såna finns det. Om man förbokar hos tre olika återförsäljare eller via PSN/Steam så får man en av fyra exklusiva kostymer. Det rör sig om en rejält cool luffarlook för Ryu, en ganska småtrist variant av Chun-Lis svarta vampdräkt från fyran, en urringad technoskaterdräkt för Cammy eller en mecha-smoking åt Bison. Nu kommer jag väl troligen att köpa spelet dag ett i vilket fall som helst, men jag stör mig på hela förbokningskonceptet så pass att jag hellre låter bli att förboka bara för att tjura. Och skulle man vilja ha de här dräkterna sen så lovar jag att Capcom kommer att vara glada att sälja dem åt oss – notera att möjligheten att låsa upp grejer med spelpoäng bara gäller figurer och annat som påverkar spelbarheten. ... Läs hela texten

Ett litet stort Lego-köp så här en lördag

Idag pågår en auktion cirka tio mil från Östersund där en gammal lanthandel som stått stängd i femtio år säljer ut hela interiören. Det hade varit rätt fascinerande att fara dit, men det var lite för långt och mackligt (och skulle inbegripa att hyra bil). Uppenbarligen fanns det lite gamla leksaker inklusive Lego, men inte ens femtio år gammalt Lego är världsomvälvande värdefullt. Istället upptäckte jag att den lokala leksaksaffären hade allmän rea och det var lite smidigare att ta sig dit. ... Läs hela texten

Recension: Bloodborne

På papperet kan det se ut som att Bloodborne är ett Dark Souls-spel med en smärre kosmetisk förändring. Och visst, From Software återanvänder mycket av det grundläggande, men skillnaderna är ändå så pass stora att den som tar sig an Bloodborne som ett Souls-spel (och vice versa) kommer att få en ganska ordentlig överraskning. För redan från start är Bloodborne snabbare och mer krävande, men också lite sladdrigare och mer oprecist. För någon som trivs med att gömma sig bakom en sköld och att få tydlig feedback när fiendens attack studsar av och gör honom öppen för en motattack är det både stressigt och ovant att behöva gå till motangrepp hela tiden, att aktivt kontra med pistolskott och att lita på att självhelningen räddar upp när man slänger sig in i en drös fiender. ... Läs hela texten

Rainbow Mika återvänder till Street Fighter V!

Okej, detta var en överraskning. Det hade kanske varit en ännu större överraskning om hon inte hade varit en av de mest envisa kandidaterna på diverse läckta listor, men ändå. ”Rainbow” Mika Nanakawa har tidigare bara varit med i Street Fighter Alpha 3, där hon piggade upp stämningen med sin ohejdbart käcka kostymwrestling. Hon verkar inte ha förändrats särskilt mycket förutom att hennes urringning har gjorts mer framträdande, men hon är ändå rätt unik då hon kan kalla på sin tagteam-partner Nadeshiko Yamato i tid och otid. Att Nadeshiko, som ursprungligen bara fanns i artwork från Alpha 3, dyker upp så här stort är verkligen kul. ... Läs hela texten

Lego Collectible Minifigures serie 14 – Monsters

Lego fortsätter att släppa sina extremt beroendeframkallande minifigurer i serier om sexton slumpmässiga åt gången. Nu har vi kommit upp i serie 14, och då ska det även tilläggas att det har släppts en separat serie baserad på filmen samt två på Simpsons. En himla massa figurer blir det alltså, men det här är första gången som de har haft ett övergripande tema. Annars har det varit en salig blandning av samurajer, tomtar, poliser, sömniga småkillar, slaktare, rymdhjältinnor och mycket annat, men i serie 14 har allt ett Halloween-doftande monstertema. ... Läs hela texten

Bra och dåligt med Rock Band 4

På sistone har jag haft svårt att känna någon riktig hype för Rock Band 4. Mest på grund av att min älskade keyboard har fallit bort, och att döma av kommentarer från Harmonix är det långt bort att återställa funktionaliteten, även om det inte är omöjligt. Det skulle handla om motsvarande Rock Band 5, även om planen är att uppgradera och patcha det här spelet snarare än att släppa en ny retailutgåva. Och även om de fixar stöd för keyboard igen så måste det nästan sammanfalla med att återinföra pro-läget, eftersom femtangentläget för keyboard var fullständigt menlöst. Och det innebär att även fixa gitarrer och bas till samma standard (trummor går att köra pro redan som standard och sången har också motsvarande finesser). Det låter alltså långt borta. ... Läs hela texten

Cainhurstvania

De senaste dagarna har det blivit mycket Bloodborne. Nu rullar det verkligen på, och frågan är om jag inte har kommit över de värsta farthindren. De sista bossarna har i alla fall varit nästan för lätta. Visst, det var kanske lite osjysst att komma tillbaka till Darkbeast Paarl i ett så här sent skede och bokstavligen piska honom runt arenan, men även senare bossar har varit fullt hanterbara. Jag tog Rom på andra försöket genom att mer eller mindre ignorera medhjälparna och bara kötta på. The One Reborn gick på andra försöket efter att ha klantat mig och fått spö innan jag ens hade hunnit slå ner magikerna från balkongerna bredvid. Och Amygdala, som hypats så mycket genom spelet hittills, gick på en gång. ... Läs hela texten

Sex nya Roxette-favoriter

Det trevliga med att gå på konsert är att man ofta utsätts för musik som man inte har hört förut. Om inte på själva konserten så åtminstone efteråt när man shoppar runt bland skivorna. Så blev det efter Toto-konserten där jag upptäckte massor av nya höjdare, och så även nu efter Roxette. Visserligen hade jag redan en hel del favoriter, men det var mestadels urgamla MP3:or överförda från Joyride och Tourism för en massa år sedan. Och ”The Look”, ”Listen To Your Heart”, ”Spending My Time” och så vidare är ju nationalskatter, men det finns en hel del riktigt bra även bland de mindre kända låtarna. ... Läs hela texten

Och så Cammy och Birdie

Som en liten extrabonus aktiverade Capcom även Cammy och Birdie halvvägs in i gårdagens test, så uppenbarligen var det ändå en ganska ny version. Jag hoppade förstås in för att testa dem också.

Cammy känns i grunden likadan som förut men hon är om möjligt ännu ettrigare och snabbare. Hennes V-Trigger gör att de ordinarie specialattackerna träffar flera gånger, vilket förstås ökar trycket på motståndaren. Lite intressant är att V-Skill är hennes gamla Quick Spin Knuckle, som numera dessutom kan passera genom motståndaren och träffa bakifrån. Istället har Hooligan Combination blivit en vanlig HCF+P och är därför mer användbar. Fast att hon bygger så mycket på den attacken, som påminner om Chun-Lis nya V-Skill, gör att de båda känns aningen likartade. Cammys Maximum Spider-super är också sanslöst användbar och kanske väl lätt att få in. ... Läs hela texten

En timme Street Fighter V

Capcom har haft lite svårt att få igång sin beta för Street Fighter V, vilket i och för sig passade mig utmärkt eftersom jag var i Göteborg precis de dagarna den skulle ha pågått. Nu är en liten extra stresstest igång och jag har hunnit spela det som erbjuds. Det är visserligen bara fyra figurer, så jag ville inte grotta ner mig alldeles, men här är mina intryck hittills.

Ryu känns … som Ryu. Inte helt oväntat. Med blandad lagg är det svårt att avgöra hur användbar hans parering kommer att vara i längden, men han är väldigt solid, som vanligt. Väldigt många spelar också honom, vilket är lite trist, men han är helt klart värd att lägga tid på. F+HP xx Fierce Shoryuken xx Shinkuu Hadouken är inte att leka med, och vansinnigt lätt att få in. Att använda V-Trigger för att byta till Genji Hadouken känns inte superanvändbart, men så har jag inte direkt hunnit utforska honom så mycket. ... Läs hela texten