Den stora plättfejden

Jag lagar mat ikväll och nu står den i ugnen, en laddning pannkaka enligt receptet i den eminenta Vår Kokbok. Redan där kanske du hajar till. ”Pannkaka, är inte det sånt man steker?” Och där står i så fall konflikten.

I detta avlånga land pågår ett långdraget och skoningslöst krig. Hela landet är ockuperat av pannkakisterna som hävdar att man steker pannkaka i stekpanna. Hela landet? Nej, i norra Norrland, ovanför en rätt skarp gräns i höjd med Lövånger ungefär (mellan Skellefteå och Umeå, för er geografiskt bristande sörlänningar), håller plättisterna ställningarna sedan länge.

Det gäller alltså nomenklaturen på olika former av mjölk-, mjöl- och äggbaserade matprodukter, i allmänt tal pannkaka. Det finns ju generellt tre former att äta den i. En tjock version gjord i ugnsform eller långpanna. En tunn version gjord i stekpanna. Och så små versioner av de tunna, gjorda i särskilda laggar för detta. Bor du i älvdalen runt Umeälven eller söderöver, så heter detta ugnspannkaka, pannkaka respektive plättar. Bor du runt Skellefteälven eller norrut, så heter det pannkaka, plättar och småplättar. Bor du i Norsjö eller Lövånger så kan det heta vad som helst men folk där går ändå inte att lita på. Det finns också, enligt uppgift, enstaka motståndsfickor i södra Sverige som av någon märklig anledning bestämt sig för att gå över till den rättrogna sidan och hålla med norrlänningarna. Det finns också en del som använder ordet ”tunnpannkaka” om den mellersta varianten, de anses generellt som veliga neutrala.

Tyvärr bor jag i nuläget söder om Umeälven och därmed i gammalt pannkakist-territorium. Diskussionerna har därför gått varma. Det motiveras att de tunna måste heta pannkaka eftersom de görs i en stekpanna. Plättar är små, och plättar låter smått. Ett annat argument är att den där särskilda grejen för plättlagning heter plättlagg men där har vi en hönan-och-ägget-debatt utan dess like.

Min argumentation bygger på logik. Ordet plättar är uppenbarligen relaterat till ordet platt. Nu är ju alla varianterna mer eller mindre platta, men onekligen finns det två plattare varianter och en tjockare. Då är det logiskt att gruppera båda de tunna under ordet plättar och lägga distinktionen med ett prefix: plättar och småplättar. Och eftersom ordet pannkaka onekligen existerar kan det användas alldeles utmärkt till den variant man gör i långpanna. Ordet ”kaka” syftar ju vanligtvis på halvtjocka ätbara saker till skillnad mot riktigt tunna som annars skulle vara ”flarn” eller ”rån”.

En annan anledning till skillnaden kan ju också vara att folk norröver generellt inte håller på och fjantar på med småplättar, och därför inte behöver ett specifikt ord för det.

Hur som helst, debatten lär fortsätta härja för överskådlig framtid. Nu ska jag i alla fall äta pannkaka med sylt. Smask!


Plättar, inte pannkaka

Det här inlägget postades i Mat. Bokmärk permalänken.

Ett svar till Den stora plättfejden

  1. Erik Malm skriver:

    Jag beundrar logiken i ditt resonemang, men får ändå ansluta mig till pannkake-/plätt-/ugns- eller tjockpannkakesidan, om inte annat så för att ”plättårta” och ”plättsylt” aldrig kommer att låta bra i mina öron.

    Som en fotnot undrar jag huruvida ”pannkaka” är taget från engelskans ”pancake”, vilket ju i dagligt tal oftast syftar på en ”tunnpannkaka” (ett ord jag i min barndom fann helt överflödigt, då jag inte kunde föreställa mig att någon såg ugnsvarianten som standard ^_^).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.