Ganska ljummen Justice League

Så var det här, det magnifika svaret på Avengers (bara fem år för sent). Och min reaktion är ungefär … ptja.

Efter två usla och en jättebra film känns det förhastat att försöka göra en ensemblefilm. Istället för att bara klämma ihop sex hjältar varav fyra hade egna filmer och de andra hade gjort några små inhopp, så måste vi få nya introduktioner till Flash och Cyborg här. I teorin Aquaman också men hans bakgrund uteblir nästan helt. Resultatet är att Flash och Cyborg faktiskt är de mest intressanta personligheterna och filmens hjärta, medan de övriga bara känns generiska. Liksom, Aquaman kan kontrollera vatten, men inte obegränsat, och i övrigt är han mest en budget-Thor utan Mjölner. Wonder Woman kör sina standardgrejer om och om igen men hon känns intetsägande den här gången. Och Batman … är Batman.

Ett annat stort problem är att Justice League tävlar med Thor 2 om att ha mest meningslös skurk. Jag kände redan till honom från Lego-setet men jag lovar, det går inte att ta Steppenwolf på allvar. Med ett namn hämtat från ett kanadensiskt rockband, Lokes töntiga hatt, Banes röst och ett ansikte från ditt närmaste ålderdomshem är han totalt menlös, och ytterligare ett exempel på superhjältesserier när de är som fånigast. Jag behöver bara citera Wikipedia. ”As one of the New Gods, Steppenwolf (…) is also a member of Darkseid’s Elite. He leads the military of Apokolips and also rides a hover bike (…)”. I alla fall, han vill samla ihop tre Tesseracter – nej, jag menar Allspark Cube, för att förinta jorden. Till sin hjälp har han en armé som består av människor som förvandlats till demoner … vänta, var det inte handlingen i Suicide Squad? Nåväl.

justiceleague

Till den grundläggande banala handlingen kan vi lägga ganska taffliga specialeffekter (Cyborg var trevlig men såg ut som en blandning av Transformers från 2007 och Terminator från 1991), generellt ganska menlösa skämt som envisas med att ”driva” med karaktärernas inneboende kitschfaktor (”Du klär ut dig till en fladdermus?” ”Du pratar med fiskar?” ”Jag springer snabbt.”) och så ett gott försök att riva ner den karaktär som Wonder Woman byggde upp. Visst, Diana mosar det mesta men skillnaden mellan Zack Snyder och Patty Jenkins är att Justice League inte kan låta bli att zooma in på hennes rumpa i skinnbyxor och i diverse djupa urringningar. Till och med Aquaman måste påpeka att hon är snygg OCH stark.

Justice League var sevärd men mest av ren nyfikenhet. Enstaka känslosamma scener, några bra replikväxlingar och som sagt några av hjältarna räddar den från ett riktigt bottenbetyg. Om du inte är fantastiskt engagerad i DC:s hjältebyggen kan du med gott samvete hoppa över den här. Och vänta på Wonder Woman 2 (2019) och Cyborg (2020).

Det här inlägget postades i Film och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.