Framtidsgurun och mastodontförfattaren Neal Stephenson släppte 2019 en ny bok med det kryptiska namnet ”Fall or, Dodge in Hell”. Som vanligt är hans böcker rätt massiva och svåra att ta sig an, men när jag väl satte igång var det svårt att sluta. Också som vanligt kretsar berättelsen kring några specifika fenomen som Neal snöat in sig på, i det här fallet transhumanism i form av digitalisering av mänskliga sinnen, och ett sidospår om internets framtid i skuggan av AI-genererade fake news.

Och det är väldigt komplext alltsammans, inte minst för att Neal introducerar nya huvudpersoner ungefär lika snabbt som han tar kål på dem, eller helt sonika gör gigantiska tidshopp. Det gör att varje delberättelse väldigt snabbt måste greppa läsaren och det lyckas han oftast med. Det här är, tydligen, lite av en uppföljare till REAMDE som jag inte har läst (ironiskt nog), men den är så pass fristående att man inte behöver känna till så mycket sedan förut. De huvudsakliga huvudpersonerna visar sig i alla fall vara Corvallis Kawasaki, en nördig IT-mogul, och Sophia, släkting till Richard Forthrast, en tidigare kollega till Corvallis. När Richard plötsligt avlider dras de in i en juridisk tvist kring hans testamente, då han vill bevaras och återupplivas när tekniken tillåter det.

Lösningen drar ut på tiden och innan vi kommer igång med att förverkliga det konceptet så blir det lite satirisk framtidsvision där vi visserligen, cirka tjugo år senare, lever med fantastiska AR-brillor, men där dagens polarisering och segregering har lett till att alla uppfattar helt skilda verkligheter, filtrerade genom valfria ”redaktörer”, och där USA:s mellanstater bokstavligen blivit ett Mad Max-samhälle medan (de underförstått liberala) kuststaterna njuter av högteknologins frammarsch. Men där jag trodde att det skulle forma resten av berättelsen så är det bara ytterligare ett exempel på kompakt och effektivt världsbyggande som snabbt blir irrelevant.

Utan att behöva sammanfatta hela handlingen så lyckas man i alla fall återuppliva Richard i digital form, på sätt och vis, men i en separat värld som sakta byggs upp av de första testpersonerna, som blir en sorts Minecraft-gudar utan minnen av vilka de ursprungligen var. Och här får boken en märklig uppdelning, där vi bitvis följer de kvarlevande människorna och sedan hoppar in i den simulerade världen med jämna mellanrum för att se vilken form de tar när de väl dör och hamnar där själva. Och här blir det lätt segt, där de tidiga stapplande stegen beskrivs i extrem detalj i vaga men väldigt uppenbara begrepp, samtidigt som det uppstår hypertydliga paralleller till ”verklig” mytologi. Allt det här blir sedan bakgrundshistoria för YTTERLIGARE äventyr långt senare, för ytterligare nya huvudpersoner som delvis har koppling till de ursprungliga men alltså utan exakta minnen av sina tidigare liv.

Det är både fascinerande och oerhört segdraget på samma gång. Tekniken beskrivs i trovärdig detalj och ramas in av konferenser och möten med jurister, och den verkliga världens berättande verkar i huvudsak utspela sig i konferensrum och hörsalar, vilket är ett… modigt val av Neal. Men ju längre det fortskrider, desto mer vill jag se någon sorts upplösning på det hela. Och det får jag förstås inte. Som vanligt avslutar Neal sin bok cirka 95% in i det näst sista kapitlet.

Det är en märklig författare det här. Snow Crash är förmodligen fortfarande min favoritbok genom tiderna, och både Cryptonomicon och Seveneves tillhör också favoriterna. Men jag läste tidigare The Diamond Age och var måttligt imponerad, och den hade också samma sorts brister med superhäftigt världsbyggande och en drömlik berättelse som sen bara rinner ut i sanden. Och trilogin The Baroque Cycle, som är en prequel till Cryptonomicon (som också utspelar sig i den här bokens allmänna tidslinje) kunde jag bara inte komma mig vidare i eftersom den var så ohyggligt tungläst i tre smällfeta volymer. Neal Stephenson har fortfarande min respekt och mitt intresse, och jag ska nog ge mig på Anathem och REAMDE vid tillfälle. Men den här boken var i slutändan bara medelmåttig.