Tio år till av Transformers – del 1

När det ursprungligen begav sig höll jag på med Transformers i ungefär fem år. Det var rätt länge för en leksaksserie, och uppenbarligen satte det sina spår. För nu har jag varit fast i samlandet i tjugo år av mitt vuxna (nåja) liv, och det verkar inte ta slut på länge. För tio år sedan presenterade jag de tjugo bästa Transformers som hade släppts under de första tio åren, men jag tänjde lite på reglerna för att kunna få med båda versionerna av Smokescreen från 2003 och 2013. Så låt mig rätta till ordningen genom att utse de tjugo bästa mellan 2014 och 2022. Det kommer att behövas, för jösses vad Hasbro och Takara har öst ut höjdarfigurer på sistone.

Bubblare:
Punch/Counterpunch (Power of the Primes, 2018)

Jag kunde inte utelämna den här gynnaren från åtminstone ett hederomnämnande. Han är verkligen en udda figur, som släpptes i slutet av Power of the Primes-serien men är helt fristående från den seriens gimmickar. Men så har förstås Punch/Counterpunch en alldeles unik gimmick, då han har två separata robotformer, en Autobot och en Decepticon. Som karaktär har han aldrig egentligen förekommit i något media, utan här är det bara den unika finessen som gör honom intressant.

20:
Battletrap (Battleslash och Roadtrap) (Power of the Primes, 2018)


Precis lika osannolik som ovanstående är Battletrap, som tillhörde den obskyra duon Duocons, där båda figurerna förvandlades till två separata fordon. Hans kollega Flywheels (numera Skythread) fick en utgåva året därpå när Siege-serien började, men Battletrap är snäppet coolare då han faktiskt består av två separata figurer som båda har en egen fordonsform men också kan kombineras till Battletrap. Och det är den briljanta förvandlingen och den coola designen som gör Battletrap speciell, trots att han själv är så obskyr att han bara dök upp i slutet av G1-serien tack vare att alla viktiga karaktärer hade hunnit dö.

19:
Brainstorm (Titans Return, 2016)


Grundgimmicken i Titans Return var en ny version av Headmasters från 1987, och därför var det väldigt lämpligt att alla de klassiska karaktärerna fick tillfälle att återvända. Brainstorm var en sen variant på en modell som återanvändes flitigt, men jag gillar honom mest då färgerna verkligen gör modellen rättvisa. Det skadar inte att Brainstorm blev en av de mest minnesvärda karaktärerna från IDW:s serier. Egentligen hade Chromedome kunnat vara ännu bättre, men hans seriedesign skiljde sig väldigt mycket från den mer G1-inspirerade Titans Return-figuren.

18:
Sky Lynx (Earthrise, 2020)


Det finns förmodligen ingen mer unik karaktär i hela Transformers-serien än Sky Lynx, mycket tack vare att han ursprungligen var en helt fristående leksak som importerades till serien. En rymdskyttel (med fraktplattform) som förvandlas till en fyrbent robotbest som sedan kan delas upp i två separata djur var något helt unikt och är det egentligen fortfarande också. Det är ännu en av de där figurerna som jag aldrig trodde skulle få en ny version, och den här är fenomenal trots att den har några brister inklusive klent fastsatta vingar.

17:
Scorponok (Earthrise, 2020)


Scorponok var en legendarisk leksak som den största Decepticon-figuren i hela G1, och råkade också vara en som jag ägde när det begav sig. Den nya versionen är ännu större, nästan opraktiskt stor, och det är ett mindre gympapass att bara flytta runt honom. Men samtidigt är det en extremt detaljerad nytolkning av en gammal favorit. Hans partner Fasttrack såldes separat på ett lite lurigt sätt, och tillför egentligen inte så mycket förutom att visa hur stor Scorponok är. Mer imponerande än bra, men fortfarande en mäktig pjäs till samlingen. Jag hade dock föredragit en i mindre skala som hade kunnat stå öga mot öga med Powermaster Optimus Prime.

16:
Wreck-Gar (Studio Series, 2021)


Den här udda typen har dykt upp i olika gestalter genom åren inklusive en väldigt välgjord variant i Universe-serien, men den senaste är i särklass den bästa. Studio Series har åstadkommit otroligt detaljerade figurer, och Wreck-Gar är en exakt kopia av designen från filmen samtidigt som han är fullt poserbar och förvandlingsbar. Det kanske hjälper till att hans motorcykelform var rätt märklig till att börja med.