månadsarkiv: juni 2012

Världens bästa bok blir film!

Lämna ett svar

Efter sisådär tjugo år ska Snow Crash äntligen bli film! Spännande och lite oroande tycker jag. Spännande för att det är en av de mest visuella böcker jag någonsin har läst och praktiskt taget ett manus i sig, oroande för att den är rätt märkligt upplagd och bitvis väldigt seg (på ett nördigt, intressant sätt). Dessutom är den väldigt lång, men det går nog att plocka bort en del bihandlingar. Hiros rumskamrat och grejerna runt hans band kan strykas, liksom delar av YT:s äventyr (bara de har kvar hennes makalösa intrång i Fedland). De får också gärna plocka bort Ravens relation med YT som kändes malplacerad och inte så lite ewwww. ... Läs hela texten

Trött och slut

Lämna ett svar

Ikväll hann jag nätt och jämnt bläddra igenom ett av mina nyanlända Linda och Valentin-album innan det var dags för jodoträning. Med trasig rygg och allt. Men jag släpade mig iväg och hittade en buss. Sen blev det rätt intensiv träning under överinseende av sensei Söderkvist i två timmar med mycket repetition på de senaste kata jag har lärt mig. Och sen en timmes promenad hem. Återstår att se om ryggen vill säga upp bekantskapen imorgon. I så fall gör jag nog som i Soul Sacrifice och rycker ut den genom halsen och gör något vettigare av den, och skaffar en i plast istället. ... Läs hela texten

Några steg ner i den svenska Kratern

Lämna ett svar

Fatshark, teamet bakom rollspelet Krater, gjorde sig lite uppmärksamhet i dagstidningarna då de erbjöd sig att åka vart som helst i världen och laga svensk husmanskost åt den som köper spelet för $10000. Men även om man nöjer sig med bara själva spelet får man sig massvis av svensk kultur. I ett framtida post-apokalyptiskt Sverige lever folk i någon sorts Fallout-liknande kåkstäder fast med svenskt tema, och alla heter Gudmor eller Sven eller liknande. Man livnär sig på att söka sig ut i den radioaktiva kratern och banka muterade rovdjur (att vi inte passade på att utrota vargarna medan vi hade chansen…) och söka sig neråt i berggrunden, samtidigt som man fnissar åt geväret Åberg och fiendetypen Brölbjörn. ... Läs hela texten

Den nya Alucard

1 svar

Jag gillar den nya Alucard i Castlevania: Mirror of Fate. Att han har ett svärd och vitt hår är viktigt, för att behålla sina viktigaste karaktärsdrag. Rustningen kan man väl ha åsikter om, men det är fortfarande långt från den genomusla versionen i Castlevania Judgment.

Mirror of Fate i sig är också lovande. Enligt en spansk tidning kommer vi att få spela med Trevor Belmont, Simon Belmont, Alucard… och Gabriel ”Dracula” Belmont. En rejäl familjefest alltså. Det är fortfarande lite oklart vem i ordningen som kommer att bli Alucard, men någon av dem verkar det bli. Och därmed stämde ju tydligen det där tidigare ryktet. ... Läs hela texten

Hype men inte superhype

Lämna ett svar

Takara har gått ut med information om sina kommande figurer i Transformers Masterpiece-utbudet. Som tidigare bekräftat blir nästa figur Sideswipe, som kommer att förvandla sig till en tidstypisk Lamborghini i ungefär skala 1:25. Det är förstås lovande, trots att jag redan har Dodge Viper-versionen av honom från 2004. Å andra sidan kommer han bara att kosta runt 500 kronor vilket är småpengar i sammanhanget.

Nästa figur blir Soundwave, och det är förstås spännande. En av de mest ikoniska figurerna i hela serien och en rejäl gestalt som lär dominera sin hylla. Han kommer förstås att bli en kassettbandspelare och ha sin fågelkompanjon Laserbeak som band. Eftersom han nu blir större än originalet (som blev en minikassettspelare) kanske han till och med kan ta riktiga kassetter. Det vore sensationellt coolt, om än osannolikt. Sen kommer han också att kosta över tusenlappen men det kan han nog vara värd. ... Läs hela texten

När musiker ska försöka bygga spel

1 svar

Är du en framgångsrik artist, särskilt om din målgrupp till stor del består av unga män, är det nästan ett måste att vid något tillfälle ha släppt ett eget spel. Nu för tiden brukar det lyckligtvis handla om rätt lämpliga musikspel. Att sjunga till Take That, dansa med ABBA eller rocka med Metallica är väl inte så värst ogenomtänkt. Med vid flertalet tillfällen har artisternas uppblåsta egon inneburit att de har trott sig vara den nya Miyamoto, med oftast hysteriskt usla resultat. Här är åtta exempel på hur illa det kan gå när musik och spel möts. ... Läs hela texten

Efter Figma-Samus kommer…

Lämna ett svar

Snart skeppas äntligen min supertjusiga Samus Aran från Japan, men Figma-utgivarna tänker förstås inte låta mig nöja mig med det. Senare i höst släpps ju Yukiko från Persona 4, och nu har de visat upp den färdiga versionen av självaste Link! Här snackar vi en figur som har fått ofattbart få plastversioner med tanke på hur ohyggligt populär han är och hur länge han har varit med. Den här ser också strålande ut, med utbytbara delar och rejäla poseringsmöjligheter. Det ser ut som att Figma-damerna kommer att få sällskap i hyllan i oktober någon gång… ... Läs hela texten

En lönsam stunds logistik

2 svar

Min Tradera-omgång blev en smärre succé! Framför allt de äldre Transformers-figurerna sålde nästan allihop, 19 stycken, medan de nyare och dyrare blev kvar tillsammans med DVD-filmerna. Men jag fick bra betalt, särskilt på tre av auktionerna som drog iväg lite. Å andra sidan har jag inget emot att behålla mina Binaltech-figurer ett tag till, om inte annat kommer jag att få en rejäl slant för dem vid nästa Transformers-konvent. Nu har jag pysslat och donat med att få ihop nog med kartonger och paketerat alltihop, räknat frakt och mailat samtliga köpare. Inte så illa för en massa grejer som bara tagit upp plats i kartonger i förrådet fram tills nu, och snart har jag lite mer spenderpengar att leka med. ... Läs hela texten

Magiska Magicka

2 svar

Igår fick jag tillfälle att spela Magicka en hel del, med tre spelare. Och helt plötsligt var det något helt annat än den halvtrista tutorial-delen som jag hade testat tidigare. Tre fullständigt galna trollkarlar som kastar magi obehindrat på sin omgivning, varandra och sig själva, i något sorts modern tolkning av Gauntlet, samtidigt som man besöker smågulliga omgivningar fyllda med korkade figurer som häver ur sig någon sorts pseudosvensk rotvälska blandat med popkulturreferenser. Just kreativiteten gör det riktigt roligt. Vi fick stora problem med en strid en bit in i spelet där en hel trupp av tunga fiender, understödd av ett par magiker, vandrar in. Att bli belägrad uppe på en kulle var ingen höjdare när fienderna slår alldeles för hårt i närstrid. Vi löste det till slut genom att konstant kasta Haste, frysa fienderna så vi hann undan och sedan bombardera dem med uppladdade stenmagier på högsta nivå. ... Läs hela texten

Neal Stephenson är så cool

Lämna ett svar

Knappt har mina 60 dollar åkt iväg till en av mina favoritkompositörer inom spelmusik förrän ännu ett Kickstarter-projekt dyker upp, under ledning av min absoluta favoritförfattare. Neal Stephenson skrev en gång i tiden Snow Crash och Cryptonomicon som båda är fullständigt fantastiska. Han gjorde också en fristående trilogi som fortsatte Cryptonomicon genom att vara så briljant skriven att den inte går att läsa. Jag jobbar fortfarande på den.

Nu håller han tydligen på med ett spel, eller snarare ett spelverktyg, Clang, som ska göra svärdstrider lika involverade och detaljerade som eldstrider är i dagens spel. Jag förstår hans poäng. Det är lite lamt att hålla på och vifta med förbestämda treslagskombinationer med tre olika svärd, när ett genomsnittligt skjutaspel innehåller kilometervis med statistik och inställningsmöjligheter. ... Läs hela texten