Jag hade bestämt mig för att inte köpa det, eftersom jag inte alls var förtjust i Atlus sätt att regionsskydda det. Det hindrar mig däremot inte får att ta emot det för recensionsändamål. Så, med det lilla dilemmat ur vägen har jag spelat Arena ett par timmar.
Först och främst: detta är en pseudouppföljare till Persona 4. Handlingen fortsätter direkt efter rollspelet med ett nytt mysterium, där alla i gänget (plus några gäster från Persona 3) dras in i TV-världen för att slåss på tu man hand. Och för att vara ett fightingspel är det packat med handling. Kanske inte oväntat när både Atlus och Arc System Works ligger bakom, men ändå. Alla figurerna har sin egna historia i Arcade Mode, plus en lång, förgrenad berättelse i Story Mode som verkar vara snäppet annorlunda. Det tar alltså flera timmar att bara se själva historien, utan att ge sig in i kämpandet.
