Kategoriarkiv: 3/5

Recension: SNK vs Capcom: The Match of the Millennium

1 svar

Lite sammanhang först. Numera går det att få hyfsat respektabla portningar av alla tänkbara fightingspel till bärbart format, och fullständigt perfekta emuleringar av en del riktiga klassiker. Men så har det inte alltid varit. Under hela Game Boy-eran var bärbara fightingspel ett skämt, på spelarens bekostnad. Att spela Street Fighter II till Game Boy, eller för den delen Mortal Kombat II till Game Gear, var fullständigt meningslöst. I bästa fall var kontrollen inte fullständigt trasig, i sämsta fall gick det knappt att se vilka tolv gulgröna pixlar som skulle föreställa Chun-Li. ... Läs hela texten

Recension: Fight’n Rage

Lämna ett svar

Vi är precis mitt i en revival av hela beat’em up-genren, med Streets of Rage 4, Battletoads och River City Girls som komplement till fullsmockade samlingar och diverse nyutgåvor. Men Fight’n Rage var faktiskt tidigt ute då det släpptes för två år sedan. Nu har det även kommit till Switch och utgivarna var trevliga nog att skicka ett exemplar, så då kunde jag förstås inte tacka nej. Men kan det här indieprojektet från Uruguay, utvecklat av Sebastián Garcia (Seba Games Dev) med musik av Gonzalo Varela, mäta sig med veteranerna på Sega, Rare och Way Forward? ... Läs hela texten

Recension: Dead Cells

Lämna ett svar

Vad kan vara bättre än Metroid och Castlevania, spelen som sitter ganska tryggt allra längst upp på min favoritlista? Vad sägs om ett Metroidvania som aldrig tar slut? Både Metroid och Castlevania har ju den nackdelen att de faktiskt tar slut någonstans.

Dead Cells lyfter det mesta av sin spelmekanik från Castlevania men plockar tillräckligt av Metroid – alltså, samla grej som öppnar ny väg så du kan samla nästa grej – för att nätt och jämnt kunna placera sig i genren. Ska vi vara petiga så är det däremot allra mest en rogue-lite – alltså, spela, samla på dig coola grejer, dö en ond bråd död och början om från början MEN du får behålla vissa dyra, svårhittade uppgraderingar som kanske kan ge dig en större chans nästa gång. Jag är inte jätteförtjust i genren och jag hade nog inte riktigt funderat över detta så mycket när Dead Cells ljuvliga pixelgrafik övertalade mig. Jag spelade Rogue Legacy och var hyfsat road ett tag men tröttnade snabbt. Jag spelade Binding of Isaac och var hyfsat road ett tag men tröttnade snabbt. Jag spelade Steamworld Dig ett tag och … ni fattar. ... Läs hela texten

Recension: No Man’s Sky

2 svar

Ibland kan det vara bra att inte följa ett spel allt för noggrant. Jag såg de första visningarna av No Man’s Sky och visste direkt att det var något för mig. Enorm, framslumpad värld, flyga rymdskepp, utforska – jag är såld. Ge mig. Så jag kikade inte närmare på varenda video där Sean Murray utlovade guld och gröna skogar, och när jag började spela var det med ett öppet sinne och få förväntningar.

Och till en början är No Man’s Sky magnifikt. Liksom många överlevnadsspel är det egentligen ganska simpelt, men ändå intressant. Jag började på en ganska alldaglig planet utan större hot och kunde utforska i min egen takt. Sakta men säkert byggde jag ihop mitt rymdskepp och kunde sedan raskt ge mig ut i det stora svarta för att börja min vagt definierade färd mot … något? Galaxens centrum? Eller ett specifikt öde bestämt av den märkliga Atlas? Eller var det kanske samma sak? ... Läs hela texten

Recension: Abzû

Lämna ett svar
abzu_01

Sedan Journey släpptes för fyra och ett halvt år sedan har vi hört väldigt lite från Thatgamecompany. De har visserligen konverterat sina tre spel till Playstation 4, men inte så mycket mer. Delvis beror det på att många i teamet har slutat för att driva egna projekt. Matt Nava låg bakom designen i Flower och Journey, och har nu skapat Abzû med sitt nya team Giant Squid. Kan den här dykningssimulatorn fylla tomrummet efte Journey?

Till att börja med kan vi väl konstatera att dykningsspel är väldigt, väldigt ovanliga. Det brukar släppas något enstaka varje generation, som en extremt nischad produkt. Delvis beror det väl på att undervattensmiljöer är väldigt besvärliga. Visst, de är ofta de snyggaste i många spel (jag älskar fortfarande Vashj’ir i World of Warcraft), men de brukar förändra spelmekaniken på många sätt. Man blir långsammare, och måste kunna röra sig i tre dimensioner på ett helt annat vis. Om utvecklaren är riktigt sadistisk kan de också stoppa in begränsad lufttillförsel och därmed en massa onödiga omvägar för att fylla på luft. Därför brukar undervattensscener, tillsammans med stealth-sekvenser, oftast vara de mest hatade i reguljära spel. ... Läs hela texten

Recension: Suikoden

Lämna ett svar

Med viss marginal är Suikoden-serien mina favoritrollspel genom tiderna, men det är en ganska ojämn serie. Den har några mästerverk, men också en del omotiverade spinoffs och det tämligen medelmåttiga Suikoden IV. Jag återvände till det allra första spelet för att se om det fortfarande håller. Att det tog så lång tid att bli klar säger kanske en del …

Suikoden släpptes till Playstation i Europa så sent som 1997, då det redan var ett och ett halvt år i Japan. Troligen har vi Final Fantasy VII att tacka för det plötsliga rollspelsintresset. För vi måste komma ihåg att innan det spelet var rollspel till konsol praktiskt taget ickeexisterande. Varken något Final Fantasy eller något annat Square-rollspel till SNES hade dykt upp här (förutom Secret of Mana som snarare är ett actionrollspel), och Phantasy Star IV förde en bortglömd tillvaro på Megadrive tillsammans med en rad mer PC-influerade titlar. Så det var nog tack vare Cloud och resten som Konami tog mod till sig och släppte Suikoden även här. ... Läs hela texten

Recension: Dynasty Warriors 8 Empires

Lämna ett svar

Jag tror att det är officiellt. Det tog inte ens fem år så har Koei lyckats tjata ut Dynasty Warriors, igen. Jag tror att det har att göra med konsolgenerationerna. Eftersom serien är fortsatt populär i Japan vill de inte sluta släppa spelen till de gamla formaten, och resultatet är att spelen, som är acceptabla för föregående generation grafiskt sett till att börja med, måste harva på i måttligt uppfräschade HD-konverteringar i ytterligare flera år innan det riktiga spelet släpps (Dynasty Warriors 9?). Trots att det har gått fem år har bara två huvudsakliga spel släppts, men i gengäld har vi förstås fått Xtreme Legends och Empires av båda, plus ett tjogtal andra liknande spel. ... Läs hela texten

Recension: Beyond Eyes

1 svar

Den unga flickan Rae förlorar synen i en olycka, och blir sittande i ensamhet. Hennes enda vän är en katt, Nani, som dyker upp då och då. Men när Nani slutar besöka henne tar Rae mod till sig och ger sig ut i världen.

Det ska sägas på en gång: Beyond Eyes är inte något för alla. Faktum är att jag inte ens säker på att det var något för mig, men det är verkligen något annorlunda. Äventyret är över på mindre än två timmar och innehåller praktiskt taget inga spelmoment förutom att utforska spelvärlden. Men det stoppade å andra sidan inte Journey eller Dear Esther från att vara fantastiska eller åtminstone fantasiväckande upplevelser. ... Läs hela texten

Recension: Super Smash Bros 3DS

Lämna ett svar

Jag köpte en Gamecube nästan enbart för att spela Super Smash Bros Melee. Jag gillade det och spelade förvisso en massa timmar, men i slutändan köpte jag bara några få spel till på formatet, så det var lite onödigt i det stora hela. Jag köpte en Wii nästan enbart för att spela Super Smash Bros Brawl. Jag gillade det och spelade förvisso en massa timmar, men i slutändan köpte jag bara några få spel till på formatet, så det var lite onödigt i det stora hela.

Jag funderade på att göra samma sak även denna gång, men möjligen har jag lärt av mina misstag. Och den här gången fanns ett alternativ: istället för att köpa en Wii U kunde jag köpa samma spel på 3DS. Det är förstås ett mycket trevligt erbjudande… förutom att det egentligen inte är samma spel. ... Läs hela texten

Recension: Dynasty Warriors 8 Xtreme Legends

Lämna ett svar

I vanliga fall skulle inte den traditionella expansionen till varje Dynasty Warriors-spel, Xtreme Legends, vara värd någon större uppmärksamhet. Visst, det tillför en himla massa innehåll men innehåll är knappast den här seriens svaga sida. Jag skulle snarare argumentera för att det har för mycket innehåll. Men Dynasty Warriors 8 Xtreme Legends är den första utgåvan till nästa generations konsoler, mer specifikt Playstation 4 eftersom Xbox One inte har lanserats i Japan. Som expansion var Xtreme Legends ofrånkomlig, men konverteringen till Playstation 4 känns mest pliktskyldig, för att Sony insåg att de hade exakt noll spel till den japanska premiären och bad de japanska utvecklarna att konvertera första bästa som gick att få klart. Det är väldigt trevligt att kunna fortsätta rakt av där jag var i Playstation 3-versionen, men jag hade uppskattat om det faktiskt hade varit någon skillnad. ... Läs hela texten