Recension: Bubble Bobble (Arcade Archives)

I augusti är det trettio år sedan Fukio Mitsuji (må han vila i frid) släppte loss Bubble Bobble i japanska arkadhallar och skapade två av spelvärldens mest långlivade hjältar. Trettio år senare och minst trettio hemversioner senare är det äntligen dags för en fullständigt arkadperfekt tolkning. Jag har ju originalet stående här hemma så jämförelsen är oundviklig.

Och, ja, det är arkadperfekt. Så arkadperfekt det kan bli. Finns det möjligen tillstymmelse till lagg så är det minimalt, och jag kunde genast sätta igång och trixa med bubblandet och bobblandet. Efter några försök slog jag mitt gamla poängrekord. Att det är arkadversionen har bara ett litet krux: spelar du ensam kan det vara svårt att hinna återvända till spelet efter att ha förlorat alla liv, även om du har credits kvar. Men det är också den enda bristen.

bubblebobble_02

I övrigt är det här samma geniala spel som alltid. Jag spelar de första tio-femton banorna som sitter i ryggmärgen vid det här laget och noterar saker som har varit lite olika i alla konverteringar. På den tiden handlade det ju inte om att porta källkod från en x86-maskin till en annan. Istället satt folk och bokstavligen tittade på arkadspelet och försökte sedan göra ett likadant spel. Många av de superobskyra hemligheterna, som nyckeln bakom varför föremål dyker upp som de gör, och de extrahemliga koderna för att låsa upp nya spellägen, fanns därför aldrig med i hemversionerna. Det var bara NES-spelet som kom i närheten.

I stort sett är det ”bara” arkadkonverteringen som ingår här, men man får också två extralägen. Hi Score Mode är rätt och slätt ett läge där man ska samla så mycket poäng som möjligt utan att använda några credits. Caravan Mode (vad det nu ska betyda) är samma sak men man är också begränsad till fem minuter. Båda dessa lägen är beroendeframkallande och rejält utmanande om man tänker avsätta någon japan från topplistan. I övrigt finns också möjlighet att ändra inställningar för liv och credits, samt justeringar av ljudet (bas, reverb och lite sånt) samt möjlighet att zooma in bilden och/eller använda scanlines.

bubblebobble_01

I samband med att jag skaffade arkadspelet har jag nog pratat tillräckligt om det här spelets briljans. Det är ett av mina absoluta favoritspel genom tiderna och har det inte blivit sämre på trettio år lär det inte bli det på trettio år till. Kombinationen av klurigt plattformande och ett närmast pusselliknande upplägg på de svårare banorna, kryddat med ett av historiens första och bästa samarbetslägen, är odödlig. Att höra hur monitorfläktarna surrar igång och veta att spelet körs från ett uråldrigt kretskort är fortfarande den ursprungliga upplevelsen, men det här är banne mig 99.99% identiskt. Till Playstation 4 kostar det här spelet 63 kronor. Det är värt hundra gånger så mycket.

5/5

Det här inlägget postades i 5/5, Playstation 4, Recensioner, Retro, Spel och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.