Transformers Generations Selects Seacons #7: Piranacon

Med alla sex Seacons på plats kan jag äntligen sätta ihop Piranacon. Förvandlingen är väldigt standardiserad vid det här laget och det handlar i princip om att lösa armar och djurhuvuden ska sättas fast hyfsat stadigt, så att de med lite god vilja ser ut som en kompakt kroppsdel. Snaptrap blir en kompakt torso och precis som Hun-Grrr har han bra proportioner förutom att låren ofrånkomligen blir ganska tunna. Men så fort jag börjar hänga på de separata delarna blir intrycket snabbt väldigt imponerande. Seacons har inga definierade platser och tanken är att de ska kunna skifta runt fritt, så Skalor och Seawing fick bli armar, Nautilator och Tentakil ben, och Overbite ett vapen.

piranacon1

Till skillnad från Abominus, som alltså såldes även i svenska butiker (sent omsider), och Predaking som såldes som ett komplett paket via import, så består alltså Piranacon av exklusiva specialutgåvor som säljs direkt från Takara-Tomy i Japan och via Hasbro i USA. Priset är därefter och ganska läskigt när jag tänker efter. 400 kronor styck för de små och 600 för Snaptrap. Å andra sidan får man betala 350-400 respektive 500+ för alla Transformers i den skalan i svenska butiker. De här är också allihop extra detaljerade och har tillbehör och målade detaljer som aldrig hade förekommit på en mer massproducerad figur.

Det gör att det finns massor av alternativ för hur man ska utrusta honom. En del av gimmicken med Seacons är alltså att en av dem förvandlas till ett gevär, och då är det lite fjösigt att använda Snaptraps överdimensionerade ärtbössa i andra handen. Istället går alla de separata närstridsvapnen, som allihop var misstänkt silvermålade, att sätta ihop till en gigantisk treudd, en större version av den som Snaptrap hade ursprungligen. Det här var precis vad jag hade hoppats på med Predaking, som känns lite snål i jämförelse. Nu får också Abominus låna det lösa vapnet så blir alla glada.

piranacon3

Overbite-geväret monteras i en lucka på utsidan av Piranacons hand, så rent formellt håller han inte i det. Men jag roterade handleden så märks det ingen större skillnad. Ett litet problem är dock att inget i designen är starkt nog att faktiskt lyfta vapnet från marken: varken axelleden, Skalors midja eller den lilla knoppen som handen sitter på, eller för den delen figurens balans om man sträcker det rakt ut. En lösning är att han helt enkelt håller det i tvåhandsfattning, vilket ser ruggigt badass ut och gör honom till någon sorts space marine (vilket, inser jag nu när jag skriver det, är precis vad den här gruppen av robothavsdjur från yttre rymden faktiskt är). Fast för långtidsförvaring ställer jag nog honom hellre lite stadigare så han inte dyker (!) från högsta hyllan.

Den stegvisa releasen av de här figurerna, det höga priset, det faktum att man behövde förboka dem redan förra hösten, och att de behövde ta en riskabel resa genom ett stressat postsystem, allt detta gjorde inköpet till ett lite större äventyr än jag hade hoppats på. Men nu när de är på plats är jag mycket nöjd. De flesta Transformers-fansen föredrar de första tre av Decepticon-combiners: Devastator, Menasor och Bruticus. Själv är jag betydligt mer förtjust i de tre senare, som allihop har djurformer: Predaking, Abominus och Piranacon. De ser mycket riktigt väldigt bra ut tillsammans. Och nu finns det inga combiner-figurer kvar som jag kan tänkas vilja ha, så kanske min plånbok äntligen får vila.

piranacon4

Det här inlägget postades i Prylar, Transformers och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Meddela mig om nya kommentarer. Du kan också prenumerera utan att kommentera.