månadsarkiv: juli 2013

Final Fantasy XIV är… rätt bra

Lämna ett svar

Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att överträffa World of Warcraft. Det är tre år sedan vi fick spela som worgen och goblins första gången, i vad som med god marginal är de bästa inledningarna för ett MMO-spel. Det var omväxlande uppdrag, en klar röd tråd, fantastisk design, en lång resa genom spännande miljöer och en massa intressanta karaktärer som introducerades och sedan återkom sporadiskt i resten av spelet.

Final Fantasy XIV börjar precis som Lord of the Rings Online, Champions Online, Final Fantasy XI, Dungeons & Dragons Online och, om man ska vara rättvis, som originalrasernas äventyr i World of Warcraft. Det vill säga, hatta runt i bebyggelse och prata med trista figurer, och sedan gå ut i skogen och hacka ihjäl fem såna här och tre såna här, hämta ett föremål eller titta på en grej. Det vill säga, precis som alla MMO innan World of Warcraft kom upp i styrfart och visade att man faktiskt kan skriva en historia och göra annat än att alternera auto-attack och specialförmåga 1 de första timmarna. ... Läs hela texten

Dredd 3D var inte så hemsk

Lämna ett svar

Jag gillade Judge Dredd-serien en gång i tiden, och uppskattade, åtminstone lite grann, Stallone-filmen när den kom. Därför var jag sugen på Dredd 3D, men den gick aldrig upp på bio här i stan. Jag fick vänta till hemreleasen, och precis när jag skulle köpa den blev jag avrådd av ett Dredd-fan. Så det dröjde, men till slut blev jag sugen på lite mer 3D-film och köpte den billigt.

Jämfört med Stallones pekoral är det här en väldigt rättfram, retroaktig historia i samma 80-talsdoftande stil som Expendables. Elak skurk finns på punkt Ö, punkterna A till Ä är fullproppade av småskurkar som kan dö i en skur av blod. Frågor på det? Filmen tar sig en del friheter med serien men lyckas behålla det viktigaste. Karl Urban må vara en skådespelare av ungefär samma klass som Stallone (även om han alltid kommer att förbli nära mitt hjärta som Eomer), men han har tillräckligt med vett och tillräckligt lite ego för att inte behöva ta av sig hjälmen det första han gör. Jag gillar också att PSI Anderson fick vara med då hon är en av mina favoriter från serien, och Olivia Thirlby är minst sagt bildskön, plus att hon har samma sorts stökiga frisyr som kännetecknar den klassiska Anderson. Jag gillar också att hennes avsaknad av hjälm förklarades, utöver det uppenbara att vi vill ha Olivia i bild så mycket som möjligt. ... Läs hela texten

Utvecklarnas första stapplande steg: 1972-1978

1 svar

Alla är vi barn i början. Man släpper inte mastodontspel som Grand Theft Auto IV, The Last of Us eller Skyrim det första man gör. Nej, alla utvecklare har börjat från scratch, ibland med väldigt blygsamma medel. Här är de första spelen som senare skulle ge oss spelvärldens giganter.

Atari:
Pong (1972)
Det fanns förstås spel innan, inte minst det banbrytande Spacewar, men det rörde sig mest om tekniska experiment på jättedatorer. Pong var det första kommersiellt framgångsrika spelet och skulle bli urtypen för en mängd kloner och dedikerade spelmaskiner som bara körde detta spel.
... Läs hela texten

Hyfsad växelkurs

Lämna ett svar
lego_figs_mrgold

För sisådär sex veckor sedan råkade jag hitta Mr Gold i en uppsättning slumpmässiga Lego-figurer. Han var värdefull, men hur värdefull? Nu har jag äntligen fått in det sista jag beställde, och det blev rätt bra till slut.

Från detta:

Till detta:

Ja, det är inte riktigt, riktigt korrekt. Efter en oväntat hög avgift från Ebay och en tullavgift på ett av paketen blev nettovinsten lite lägre, men Mr Gold betalade mer eller mindre för hela uppsättningen Lord of the Rings-Lego, inklusive alltså Orthanc, Battle at the Black Gate, The Council of Elrond, The Wizard Battle, och så en Pirate Ship Ambush utan figurer samt två extra Council of Elrond utan figurer. Eller så här: en figur bestående av sju delar, mot närmare 4500 delar inklusive sexton figurer. Därför var det knappast svårt att göra sig av med honom… ... Läs hela texten

Lego MERP #03: Gwoth

Lämna ett svar

Gaer-Woto-Gaer
A member of the mysterious wose people, Gwoth (as he was commonly known) travelled alongside Shaana, C’Heiron and C’Hiyra on their adventures. His strange looks and black eyes belied a gentle if slightly gruff personality, and he was quite appreciated as a healer. At one point, his right arm was cut off in a battle, but Gwoth survived and managed to keep up his adventures. Later, he helped restore a king to the throne of Dunland (our version of Middle-earth being slightly misinformed) and was rewarded with magical assistance to regain his arm. While this works most of the time, the magic tends to fizzle now and then, leaving him having to wait to get his arm back. He was one of the characters I drew a lot while we were playing, so it was relatively easy to settle on his looks. ... Läs hela texten

Toto – rockfest på Örebros torg

Lämna ett svar

Med min musiksmak är det svårt att hitta konserter på lämpligt avstånd. Försvunna rockband och japanska spelkompositörer dyker sällan upp i Sverige. Därför hoppade jag direkt på chansen att se Totos 35-årsjubileumsturné i Örebro, som jag även ville besöka igen i största allmänhet.

Egentligen är jag inget jättefan av Toto, men precis alla människor känner ju till deras odödliga triss: ”Rosanna”, ”Africa” och ”Hold The Line”. Sen har jag också ännu ett par favoriter, och ville gärna passa på att hitta några nya. ... Läs hela texten

24 timmar i Örebro

Lämna ett svar

Jag bodde i Örebro i nästan sex år, mellan 2001 och 2007. Sedan dess har jag inte varit där, bara passerat på väg någon annanstans, men jag har sökt efter en ursäkt att hälsa på. Nu fick jag det – gamla rockkungarna Toto hade konsert – så jag kunde samtidigt kolla in vad som har hänt de senaste sex åren.

Inte så mycket, och en del. Första anhalten var begagnatshoppen Ploppsi, som ligger i närheten av Järntorget. Där tillbringade jag massor av tid medan jag bodde i stan, rotande i högarna av gammalt grejs. Numera är det i mångt och mycket en spelaffär, med flera hyllmeter klassiska spel. Skicket varierar, allt från lösa, slitna kassetter till kompletta exemplar. Rariteterna är förstås dyrare, men letar man efter något obskyrt så går det säkert att hitta. Han hade Duck Tales till NES, men jag valde att leta vidare efter ett med fodral. ... Läs hela texten

Uppföljare som vi aldrig fick hit

Lämna ett svar

Att det inte kommer en uppföljare på ett spel man gillar är trist, men det är något man får leva med i den här branschen, särskilt om man har en smak som inte innefattar Call of Duty. Däremot är det minst sagt frustrerande när det släpps en uppföljare som sedan aldrig lämnar Japan, kanske för att den är på fel format eller för att utgivaren helt enkelt inet tror att det är värt besväret. Här är åtta uppföljare som bara japansktalande får prova på.

Suikoden: Centennial Tapestry
Efter det hyfsade men omotiverade Suikoden Tierkreis hade Konami kunnat göra ett nytt Suikoden i det ordinarie serien, det som alla ville ha. Istället gjorde de Suikoden: Centennial Tapestry. Undertiteln är inofficiell eftersom en översättning aldrig blev aktuell. Spelet utspelar sig i samma fria universum som Tierkreis, och bjuder visserligen på 108 nya hjältar och en sedvanligt trevlig historia, men eftersom det släpptes 2012 till den stendöda Playstation Portable hade det troligen aldrig varit tal om en västerländsk version även om Konami hade orkat bry sig. Det är visserligen lite av en tradition i serien. Kortspelet till GBA släpptes aldrig här, liksom de båda textäventyren om Nash i Suikogaiden-serien, för att inte tala om det hett efterlängtade widescreenversionen av Suikoden I & II till PSP. ... Läs hela texten

Lego MERP #02: Nimbrin

Lämna ett svar

Nimbrin Naug
My very first RPG character Torin was not very successful, getting himself killed in his first adventure involving an outside privy. Not one to be discouraged, I made a relative of his, the dwarf Nimbrin Naug who managed to combine the role as a scout with the not very subtle morningstar weapon. I honestly can’t remember his ultimate doom. This brave young dwarven lad was slightly more successful than his relative, but was killed after an adventure or two. After that I mostly took the role as the game master, so I didn’t make more characters for quite some time. However, I like how he turned out in his modern design so I might figure out a way to revive him in some other scenario. ... Läs hela texten

Outcast återvänder!

Lämna ett svar

Utvecklarna på Appeal, som en gång i tiden släppte det fantastiska actionäventyret Outcast, har nyligen köpt tillbaka rättigheterna från Atari. En uppföljare var på väg redan 2001 men kreativa meningsskiljaktigheter och skeptiska utgivare satte stopp för spelet och Appeal då. Kan detta bli ännu en efterlängtad Kickstarter-revival? Och kan vi vänta oss ett soundtrack med Moskvas filharmoniska även med den sortens budget? Och framför allt – blir detta äntligen voxlarnas triumferande återtåg till spelvärlden? ... Läs hela texten