Kategoriarkiv: 3DS

Första monsterjakten på åratal

Lämna ett svar

Jag spelade någon variant av Monster Hunter, kanske den första, på PSP för cirka hundra år sedan. Det var lite segt och mackligt men åtminstone rätt storslaget. Nu har jag testat demot på Monster Hunter 3 Ultimate, och det är… lite segt och mackligt men åtminstone rätt storslaget. Hurra för utveckling.

I grunden är det ett intressant och beroendeframkallande koncept. Samla material, fixa utrustning, spring ut och banka ihjäl gigantiska supermonster i episka strider. Visst. Men det känns fortfarande som ett nästan tio år gammalt spel som ignorerat all form av nytänkande. Så det har en usel kamera och en karta indelad i sektioner som gjorde mig enormt irriterad när monstret bestämde sig för att slåss precis i kanten, och varenda missad attack fick mig att flyga över till nästa sektion med tillhörande laddningstid. Det känns inte riktigt 2013. ... Läs hela texten

Första intrycken av Mirror of Fate

Lämna ett svar

Nintendo Europe var trevliga nog att släppa ett demo av Castlevania: Lords of Shadow – Mirror of Fate (undertitlarnas undertitel) så vi allihop kan prova spelet ett par veckor innan det släpps. Och det är ett intressant spel, helt klart. Mercury Steam har kombinerat stridssystemet från Lords of Shadow med ett sidscrollande upplägg som påminner om klassiska Castlevania men kanske mest specifikt om PSP-versionen av Rondo of Blood. Demot verkar börja en bit in i spelet med en hög attacker tillgängliga, och det tar ett litet tag innan jag kommer tillbaka till Lords of Shadow-flytet. Det känns som att jag vill spela det som Rondo, vilket raskt får mig dödad ett par gånger. ... Läs hela texten

Project x Zone kommer till Europa!

Lämna ett svar

JAAAAA! Det superläckra ultracrossover-strategispelet Project x Zone kommer till Europa i sommar! Det är Namco-Bandai som kommer att släppa det. Fantastiska nyheter, då det var ett av de mest spännande 3DS-spelen som riskerade att bli kvar i Japan då det inte går att importera. Att man nu också kommer att förstå vad som händer är bara ett plus!

Spelet kommer att ha japanskt tal (enbart en fördel med tanke på figurutbudet) och lär i övrigt se ut ungefär… så här:

Dreamcast 1998-2012

1 svar

Egentligen dog Dreamcast redan 2001, när Sega utannonserade att de skulle lämna konsolmarknaden, efter mindre än tre år med konsolen. Efter det stapplade den vidare med titlar som redan var under utveckling, men det stod snabbt klart att konsolens saga var all. I slutet av 2002 tog stödet slut helt och hållet i väst.

Men en konsol är inte död så länge man fortfarande spelar på den, och liksom de flesta större formaten har det funnits väldigt goda anledningar till att göra det. Trots sin relativt korta livslängd har Dreamcast ett spelutbud som inte är av denna världen. En rad arkadklassiker från Segas allra mest produktiva period, praktiskt taget alla relevanta fightingspel som släpptes mellan 1998 och 2001, några exklusiva rollspel och även ett gäng originella konceptspel som tänjde på gränserna för spelmediet. ... Läs hela texten

Den största anledningen varför 3DS borde vara regionsfri

3 svar

Snart släpps ett spel som jag absolut skulle vilja importera från Japan, om det inte vore för att jag då måste importera en 3DS på samma gång. Project x Zone är crossovern mellan Namco, Capcom och Sega, som släpps till 3DS. Det är en ganska rak uppföljare till Namco x Capcom, även det ett spel som inte lämnade Japan, och därför är chansen rätt liten att det kommer att ta sig hit.

Nu har även Reiji och Xiaomu blivit bekräftade, de två huvudpersonerna från just Namco x Capcom. Tillsammans med dem kommer också Tron Bonne. Vi snackar alltså om ett handritat strategispel med tonvis av coola sprites, som innehåller Jin Kazama, KOS-MOS, Yuri Lowell, Ryu, Mega Man X, Hsien-Ko, Dante, Chris Redfield, Arthur, Devilotte, Sakura Shinguji, Akira, Ulala, Space Harrier, Bahn från Fighting Vipers, figurer från Valkyria Chronicles och många, många fler. Vi snackar en crossover utan dess like. Vi snackar om ett spel som jag med största sannolikhet inte kommer att kunna spela. ... Läs hela texten

Recension: Theatrhythm: Final Fantasy

Lämna ett svar

Om det är någon spelserie som förtjänar ett eget musikspel så är det nog Final Fantasy. Vi snackar trots allt om en serie med en sammanlagd låtskatt som krossar The Beatles i kvantitet, om än möjligen inte i kvalitet. Efter fjorton huvudtitlar och oräkneliga sidospel och nyversioner, för att inte tala om tonvis med arrangerade soundtrack och konsertversioner, finns det förmodligen hundratals timmar med musik att välja bland. Nobuo Uematsu och hans efterträdare har skapat klassiker som (och nu drar jag bara ur minnet) Aeris, Main Theme of Final Fantasy VII, Tina, You’re Not Alone, Ahead on our Way, Home Sweet Home, Clash on the Big Bridge, J-E-N-O-V-A, Freya, Force Your Way, Man With the Machine-Gun, Suteki Da ne, Melodies of Life, Towards That Gate, Aria di Mezzo Carattere, Matoyah’s Cave, Love Will Grow, The Royal City of Rabanastre, Final Fantasy XI Opening Theme, Cosmo Canyon, Anxious Heart, Only a Plank Between One and Perdition, Prologue och To Zanarkand, för att inte tala om flertalet övermänskligt vackra tolkningar av Prelude och självaste Final Fantasy-ledmotivet. ... Läs hela texten

Två första intryck

Lämna ett svar

Idag anlände Dragon’s Dogma och Theatrhythm: Final Fantasy, och jag har hunnit spela båda en bit. Båda två har jag testat demos på tidigare, och märkligt nog har båda spelen gjort helt om.

Dragon’s Dogma var jag måttligt förtjust i som demo. Det var spattigt och oöverskådligt och kändes som de dåliga delarna av Dragon Age 2 (det vill säga det mesta). Men nu när jag har fått sätta mig in i det från början är det bättre. Det känns som ett väldigt västerländskt japanskt rollspel, mer än Dark Souls. Det påminner mer om Elder Scrolls-spelen, både i omfattning och frihet men tyvärr också i fula figurer och halvbuggiga animationer. Men lovande är det. Min gamla vanliga krigare har fått hjärtat uppkäkat (aj) och nyligen skaffat sig ett jättetvåhandssvärd för de sista slantarna, medan min medhjälpare till magiker tjatar om en ny rock. Jag ska försöka dra ihop lite pengar så jag åtminstone kan ha bättre rustning än en linneskjorta så ska vi nog kunna börja röja lite. ... Läs hela texten

Jag vill ha fler Theatrhythm!

Lämna ett svar

Snart är Theatrhythm: Final Fantasy här, och jag förbannar Square-Enix för varje gång jag ska behöva skriva det. Hur vore det att hitta på en speltitel som faktiskt går att stava till och uttala? Nåväl, att döma av demot är det ett ypperligt stycke nostalgi som blandar seriens överljuvliga musik med oförglömliga scener. Jag lyssnar redan på musiken bara för att återuppleva gamla minnen – om jag kan ha lite lagom involverat musikspelande på gång samtidigt är det bara en bonus. ... Läs hela texten

Nya 3DS XL

Lämna ett svar

Det hade man väl egentligen kunnat räkna ut med lillfingret, men snart lanserar Nintendo en ny modell av 3DS. Lite oväntat inkluderar den inte Circle Pad Pro-tillsatsen, utan det är mestadels en större version med allt vad det innebär. Lite större i fickan men i gengäld mycket större skärmar, lite mer batteritid och kanske lite bättre ergonomi.

Spontant känns den inte helt nödvändig. Större skärm innebär ju relativt lägre upplösning, och jag tycker att den är tillräckligt tung redan för vissa spel där man inte kan hålla i den ordentligt. Den är ju onekligen snyggare (och mer lik Wii U) med en mer sammanhållen design och tydligare färgschema än den gamla (min röda har tre olika rödfärger plus svart i skalet). ... Läs hela texten