Kategoriarkiv: 3DS

Augusti augusti, Nintendo

Lämna ett svar

Man skulle lätt kunna tro att det är ett skämt, en bortglömd nyhet som råkade publiceras ett halvår för sent. Men nej. Nintendo släpper 2DS, en utplattad 3DS utan 3D-funktionen men i övrigt samma hårdvara. För 130 dollar får man alltså tillgång till alla 3D-spelen men slipper tjafsa med 3D-knappen.

Men… va? Alltså… eh. Jag spelar sällan med 3D-stödet på, eftersom det är ohyggligt instabilt och kräver att man skruvar fast huvudet i hjälmen från A Clockwork Orange för att det ska fungera bra. Men… formatet heter 3DS. Nu blir det som om Sony skulle släppa en Playstation som inte går att spela på och kalla den för… Noplaystation, typ. Det blir ett nytt format, men ändå inte. ... Läs hela texten

Recension: Project x Zone

Lämna ett svar

Spelets bästa ögonblick är möjligen alldeles i början. Ryu, Akira och Jin möts på en gata i Tokyo och utbyter lite klyschor, innan främmande styrkor invaderar och låter de tre fightingikonerna kämpa tillsammans. Är detta möjligt?

Project x Zone (läs: Project Cross Zone) är i praktiken en uppföljare till Namco x Capcom, som i sin tur är en variant på den klassiska serien Super Robot Wars. SRW är närmast en institution i Japan och har sedan 1991 låtit animefans spela med sina favoritmecha från alla tänkbara serier. Upplägget är också rätt oförändrat. Det handlar om taktiska strider på stora slagfält där man flyttar runt sina figurer och sedan attackerar fiender med pseudo-interaktiva attacksekvenser. ... Läs hela texten

Capcoms förbisedda frontfigurer

Lämna ett svar

Med tanke på att Capcom precis har skjutit ner alla rimliga förhoppningar om ett nytt Darkstalkers är det märkligt att det nya Project X Zone är fullkomligt nerlusat med figurerna. Jag har bara hunnit spela en timme eller så, men redan har jag hunnit med Demitri, Morrigan, Hsien-Ko, Lord Raptor, Q-Bee och Jedah. Att jämföras med två figurer ur Resident Evil, fyra ur Street Fighter, tre ur Virtua Fighter, tre ur Tekken, och så lite annat löst folk. Uppenbarligen passar det utmärkt att skylta med dem, men ett eget spel? Pah! ... Läs hela texten

Nintendo Direct på E3 2013

Lämna ett svar

Nintendo valde att inte göra en traditionell konferens utan körde istället på med sin vanliga Nintendo Direct, som dock var ovanligt packad med nyheter. Däremot var det bara runt 40 minuter, så tempot var högt. Det jag ville veta var om jag skulle köpa en Wii U. Det ska jag – 2014. 2013 ser nämligen ut att bli ett tämligen kargt år.

Men nya spel är på väg! Super Mario 3D World liknar 3DS-spelet, men kommer att stödja fyra spelare. Eftersom New Super Mario-serien redan börjar kännas gammal passar det mig utmärkt. Det är också Mario, Luigi, Toad och Peach vi får spela med, som allihop har olika färdigheter som i Super Mario Bros 2. Trevligt. ... Läs hela texten

Förhoppningar inför E3 2013

Lämna ett svar

Imorgon kommer det vi har väntat på i uppemot åtta år vid det här laget – de första riktiga spelkonferenserna på nästa generations hårdvara. Och för ovanlighetens skull är det inte enbart spelen som är intressanta. Det är många frågetecken runt båda, fler runt Microsoft men ändå en del oklarheter från Sony (inklusive hur maskinen faktiskt ska se ut). Kommer Microsoft verkligen att ha ett så gediget spelfokus som de har lovat, och kommer det i så fall att resultera i något som uppväger de enorma nackdelarna med deras korkade regler? Kommer Sony att ha ett mer spännande startfält än Knack och Killzone? Hur blir det med begagnade spel – är Playstation 4 verkligen helt fri där eller tänker Sony utnyttja sitt patent för att köra någon sorts NFC-notering på förbrukade skivor? ... Läs hela texten

Ett smakprov på Project x Zone

Lämna ett svar

Premiären är fortfarande en dryg månad bort, men nu finns ett demo på Project x Zone att ladda ner på 3DS. Och jag är rätt imponerad hittills. Det är i grunden en rak uppföljare till Namco x Capcom, men eftersom ingen minns det och eftersom Namco x Capcom x Sega vore aningen klumpigt, så är det nog en bra titel.

Stridssystemet är ett typiskt dragbaserat rutnätstaktikspel, men så fort man attackerar en fiende blir det stridsscener där man trycker in sina kombinationer och njuter av det resulterande kaoset. Formulan kommer från Super Robot Wars som var en jätte-crossover mellan diverse mechaserier, men det går precis lika bra med spelhjältar. Och det ryms lite taktik i det hela, där man måste välja hur man ska spendera sin kraft och placera enheterna så att de kan hjälpa varandra. ... Läs hela texten

A Link to the Past 2 är på väg

Lämna ett svar

En av många nya titlar på den senaste Nintendo Direct är en direkt uppföljare till The Legend of Zelda: A Link to the Past, också känt som det bästa Zelda-spelet genom tiderna. Kika närmare!

Jag diggar det mesta, förutom möjligen väggrejen, som känns väldigt malplacerad, kanske främst eftersom det aldrig var aktuellt med några väggmålningar i originalet på grund av perspektivet. Men detta lär bli ett måste.

Ännu en dag, ännu en fantastisk retro-Kickstarter

Lämna ett svar

Det känns som att det börjar gå tolv på dussinet av pixlade 8-bitarsplattformare nu, men Yacht Games nya spel Shovel Knight ser onekligen ut att bli något speciellt. Titelns huvudperson är mycket riktigt beväpnad med en spade, med vilken han både kan gräva och studsa på fiender med (Farbror Joakim-style!), men han kan även fäktas på hederligt Zelda II-vis med den.

Spelet använder dessutom en trogen 8-bitarsdesign, till synes utan onödiga spriterotationer, genomskinligheter eller annat modernt skräp som många utvecklare envisas med att vattna ut sina spel med, och därmed förstöra poängen med retrodesign till att börja med. Spelet har en rad banor med olika teman och bossar, som vilket Mega Man som helst, och det blir inte sämre av att Manami Matsumae gör musiken! Vem, frågar du dig säkert, och det gjorde jag också. Men detta är musikern som, bakom en pseudonym, skapade Mega Man-musiken! Det är nästan ännu mer perfekt än när Skullgirls-teamet fick Michiru Yamane att skriva musik. ... Läs hela texten

Recension: Castlevania: Lords of Shadow – Mirror of Fate

Lämna ett svar

För någon som fullkomligen dyrkar Castlevania-serien och dess mytologi var Castlevania: Lords of Shadow något av ett slag i ansiktet. Med stridshandske. Total nystart med ny ursprungshistoria, men det vi trodde skulle vara ursprunget för familjen Belmont visade sig dessutom vara ursprunget för självaste Dracula. Det var en intressant vändning, och det gjorde inte så mycket att Gabriel var en träbock till skitstövel när han ändå skulle bli Skitstöveln med stort S.

Castlevania-serien har traditionellt bjudit på en ny Belmont och en ny tidsera varje gång, men i Mirror of Fate får vi en hel drös på en gång. Det är fortfarande oklart om Mercury Steam kommer att få fortsätta göra spel efter Lords of Shadow 2, även om spelvärlden skulle förvåna mig ordentligt om ett sånt storspel inte får ytterligare uppföljare, men i Mirror of Fate känns det som att de har stuvat ihop hela tre spel på en gång. Förutom en kort inledning med Gabriel får vi i huvudsak följa Simon Belmont, en rödhårig barbar som växt upp föräldralös efter att pappa Trevor gått och försvunnit. Ungefär en tredjedel in i spelet övergår det hela till en parallell handling, för att sedan sluta, ologiskt nog, med en tidigare historia. Resultatet av det här omständliga berättandet är ett avslöjande som vilken Castlevania-fan som helst kunde räkna ut på lillfingrarna, men ändå. ... Läs hela texten

Förbannelse och lycka

Lämna ett svar

En av mina mest önskade Rock Band-låtar och tillika en jag trodde aldrig skulle dyka upp, Glory of Love, skulle dyka upp den 13:e. Det gjorde den inte, och Sony kunde inte ge något konkret besked varför. Till slut hörde Harmonix av sig och meddelade att man hade ”issues” och arbetade på saken, men att den borde dyka upp den 27:e.

Det gjorde den inte, och jag börjar tro att ”issues” inbegriper att Peter Ceteras hund har blivit överkörd av en europeisk Playstation 3-spelare, eller nåt. Det är i alla fall så enormt irriterande att ha en låt så nära men ändå så långt borta. Hade den aldrig varit aktuell att släppas så hade jag i alla fall inte väntat på den. ... Läs hela texten