Recension av Lego The Hobbit – The Lonely Mountain

Det här efterlängtade setet släpptes i oktober inför den tredje filmen, men helt uppenbart tillhör det här setet scener från den andra. Eller egentligen kanske inte. Att Dvalin och Balin är där tillsammans med Bilbo är väl en sak, men vad gör Fili och Kili där? Jag vill minnas att de var i Sjöstad hela tiden medan Smaug var kvar i berget. Hur som helst är det kanske inte konstigt att de fem huvuddvärgarna (de här plus Thorin, som är med i ett annat set) får lyxa till det med uppdaterade kostymer medan resten är kvar i sina gamla paltor. Med tretton figurer var det nog osannolikt att Lego skulle göra varianter av allihop, särskilt eftersom The Hobbit-legot verkar ha gått halvknackigt.

lonelymountain_full

The Lonely Mountain är ett stort, dyrt set. Så vad får man då i asken? Det är en sorts blandning av olika scener från den andra filmen. Till vänster finns ett stort gruvsjok med en liten smedja och diverse utrustning, medan man till höger får själva tronen, komplett med Arkenstenen. Letar man runt i kulisserna finns också den dolda ingången och en liten grotta där själva Arkenstenen går att gräva fram. Slutligen finns en liten hög med guld, som innehåller lite gömda skatter inuti. Det är alltså ett utpräglat lekset och inte någon snygg modell att ställa upp.

Men alltså, det är inte ens åttahundra bitar. Varför kostar det här 1499 kronor (eller ens 129 dollar i USA)? Svaret är förstås Smaug. Smaug är en gigantisk plastkoloss som består nästan helt av nygjorda, unika delar, inklusive fällbara vingar som är gjorda på ett sätt som är främmande för Lego. Eftersom det är osannolikt att de någonsin kommer att göra något mer med honom behöver de nog hämta in kostnaden någonstans, och de kunde inte gärna låta bli honom helt (nog för att deras Sagan om Ringen-lego saknade både Sauron, Häxmästaren och balrogen). Jag tittade närmare på Smaug i en separat text.

Själva bygget är inte särskilt komplext, men har några, numera standardiserade, sätt att montera saker på sidor för att skapa snyggare former. Det som däremot är lite upphetsande är färgskalan, som mestadels går i sandgrönt med guldaccenter. Tyvärr är det mest grövre gröna klossar som inte går att använda till exempelvis Green Grocer, men när det här rivs kommer det att bli en del användbara bitar. Särskilt en hög 2×2 guldtiles som säkert kommer väl till pass för dekoration.

Ur ett samlarperspektiv innebär The Lonely Mountain ett dilemma. Är det värt att köpa för Smaug och en hoper extrabitar? Nej, knappast, och jag tror att de flesta kommer att vänta på den oundvikliga rean. Men jag tror också att det här kommer att bli extremt eftertraktat när det väl tar slut, för Smaug kommer som sagt inte att dyka upp någon annanstans.

lonelymountain_comparison

Om du råkar vara en förälder med julklappsplaner är det också svårt att motivera The Lonely Mountain, om inte mottagaren i fråga råkar vara ett jättefan av filmerna. Jämför till exempel med Battle for Ninjago City, som släpptes tidigare i år. Det har 1223 bitar för 1299 kronor, medan det här har 866 bitar för 1499 kronor. Det har också fler figurer, mer lekfunktioner (läs: smådelar som flyger över hela huset) och är ett större och mer imponerande bygge.

Så det är svårt att rekommendera det, om man inte råkar vara ett jättefan av legodrakar. Men när det börjar halka under tusenlappen kan det börja vara något.

Lämna ett svar