Recension: DJ Max Technika Tune

Ett av de mer unika spelen på Playstation Portable hette DJ Max Portable och var ett koreanskt musikspel med rätt starka drag av Konamis Beatmania. Där användes upp till åtta knappar på maskinen för att trycka i takt till musiken och det var kul men ohyggligt svårt på allt utom den lättaste nivån. Serien hittade en internationell publik som var hungrig på bärbara musikspel (ytterligare en genre som Konami hade kunnat ha i sin hand om de bara hade brytt sig) och senare DJ Max-spel kom även till USA.

Inför Playstation Vita är det dags för något nytt. I arkadhallarna finns sedan en tid en spinoff i form av DJ Max Technika, som använder en tryckkänslig skärm för att följa musiken och trycka in rätt toner. Den bärbara versionen blev DJ Max Technika Tune, som använder tryckkänsligheten på baksidan för de svårare nivåerna men även går att använda liggande på ett bord för en mer trogen arkadupplevelse. Det innebär fler komplicerade kombinationer som åtminstone jag inte fått grepp om än, men på grundnivån är det betydligt mer lättillgängligt än DJ Max Portable och påminner snarare om min favorit Ouendan och det senaste liknande spelet på 3DS, Final Fantasy: Theathrythm. Men det är lite svårt att beskriva hur det fungerar, så därför har jag satt ihop en liten video. Med brasklapp för slarvigt spelande, förstås.

Det gäller alltså att följa taktlinjen runt, runt på skärmen och få in tryckningarna i så pass korrekt takt att inte musiken blir alldeles osynkad. Ganska grundläggande musikspelsupplägg alltså, men riktigt kul. Det förstärks också av ett riktigt genuint musikutbud med sammanlagt 66 låtar när man har låst upp allt. Tonvikten ligger på koreansk pop med flickbandet Kara som främsta dragplåster, men det finns också en del house, trance, rock och anime-pop i största allmänhet. Allt ackompanjeras av välgjorda musikvideor, antingen de officiella (i Karas låtar) eller nygjorda.

Överhuvudtaget är presentationen påkostad och passar utmärkt på den kristallklara Vita-skärmen. Ljudet är förstås också strålande. Det finns en del valmöjligheter och bonusar som går att låsa upp, för att göra svåra partier aningen enklare eller samla mer XP för att i sin tur få mer nya låtar. I teorin kommer man också att kunna ladda ner ny musik, men eftersom mitt konto är europeiskt och spelet är asiatiskt går det inte alls för sig. Och en officiell europeisk release är tyvärr osannolik, så det här är ett fall där Sonys kontopolicy blir riktigt irriterande. Med tanke på att gränssnittet är så elegant och genomtänkt är det också lite märkligt att Fever-knappen (som behövs för att samla på sig högre poäng) är lite svåråtkomlig uppe i hörnet av skärmen.

Lyckligtvis håller låtarna rätt länge som det är. Att bemästra nybörjarläget är inga problem, men när man börjar komma längre i spelet och först ska pricka in trippeltoner och sedan måste börja använda baksidan samtidigt blir det tillräckligt klurigt för att räcka ett bra tag. Själv kommer jag nog inte att aspirera på någon sådan expertis, men det här är ett roligt spel att ha med sig, och det är inte direkt mycket konkurrens i genren just nu. Per definition hade en europeisk version med tillgång till mer musik varit ett bättre spel i längden, men DJ Max Technika Tune är ändå klart värt att importera för den som är sugen på lite musikspel i bärbart format. Precis som på Playstartion Portable för sex år sedan fyller DJ Max ett behov den här gången också.

Lämna ett svar