Det finns en viss risk när man beställer flera grejer samtidigt att man inte hinner uppskatta varje grej ordentligt. Så blir det kanske den här gången när ytterligare fyra Transformers anlände.
Jag sålde mina dinobots från Power of the Primes-serien nyligen. Jag bryr mig inte tillräckligt mycket om dem som grupp, och Hasbro hade äntligen visat upp sin lyxversion av Snarl i Studio Series-utgåva, baserad på den tecknade filmen. Snarl är en karaktär som egentligen aldrig gjort något relevant i någon media. Anledningen att jag uppskattar honom är helt och hållet visuell. Det är helt enkelt något speciellt med hur designen fungerar, ännu mer än Grimlock.
Den här figuren tillhör leader-utbudet och är ovanligt stor. Ofta numera är leader-figurer relativt små men med en massa tillbehör för att motivera ett högre pris. Snarl är rejäl, i princip lika stor som min ursprungliga Masterpiece Grimlock, och både välproportionerad och poserbar. Figuren känns solid och förvandlingen har många små finesser som låter detaljer som dinosauriehuvudet gömmas i benen. Det enda som möjligen saknas är ett skjutvapen.
Hans stegosaurieform är ganska enkel, med bara grundläggande rörlighet i benen. Det går i alla fall att öppna munnen. Men jag är kanske en märklig person som föredrar robotformerna av dinobots, så för mig duger det utmärkt. På det hela taget är Snarl fenomenal och förutom avsaknaden av kromade detaljer matchar han Masterpiece Grimlock alldeles utmärkt. Nu återstår det bara att se om Swoop blir lika bra, men han känns inte riktigt lika nödvändig.
En annan klassiker är Beachcomber. Jag har sedan länge samlat på Blaster och hans kompanjoner från mitt första nummer av Transformers-tidningen, och Hasbro har förstås släppt nya versioner då och då så att man får anledning att uppgradera. Nu håller de på att göra deluxe-versioner av tidigare core-figurer, och Beachcomber är i princip samma leksak fast större och lite mer detaljerad. Han är fortfarande relativt liten men desto mer kompakt och figuren känns rejäl och solid. Som sig bör förvandlas han till en strandbuggy, men jag ifrågasätter hur fötterna blockerar all sikt från förarsätet.
Förutom just hans association till en av mina favoriter är Beachcomber ingen superviktig karaktär. Jag vet dock att han är pacifist, så det känns lite märkligt att han ska ha ett skjutvapen. Jag vet inte heller varför han har en liten grön gummipapegoja som tillbehör, men det kommer väl säkert från tv-serien.
De sista två nykomlingarna kom i en Amazon-exklusiv utgåva med titeln Rise of Tyranny. Det släpptes två boxar med figurer från IDW:s fantastiska serier som gestaltade Cybertrons forntid och hur kriget egentligen började. Det andra paketet innehöll Orion Pax (ursprungsformen av Optimus Prime) och Senator Shockwave, som i serien började som godhjärtad innan han blev vanställd av de lömska förtryckarna. Jag var lite sugen på Shockwave, men det känns inte värt att köpa ett ganska dyrt paket bara för honom. Den här lådan hade dock två intressanta figurer.
Senator Ratbat hade ett kort men coolt inhopp i serien där han i princip startade kriget för egen vinning men straffades med att tvingas tjäna Soundwave i kassettform. Den här större, självständiga Ratbat är baserad på samma leksak som Scourge, som jag aldrig köpte. De stora vingarna passar utmärkt för karaktären, och även om det mesta är likadant får han ändå en egen stil tack vare stilrena färger. Precis som Scourge förvandlas han också till en flygande båtgrej, och förvandlingen innebär i princip att vingarna bildar ett skal runt honom. Det är ingen höjdare på så sätt, men Ratbat är en karaktär som sällan får leksaker eftersom hans originalform som fladdermus och kassett innebär att han i princip bara kan vara ett tillbehör till Soundwave. Och där finns det alltid ett gäng andra kassetter som prioriteras före honom. Så den här versionen är ett kul tillskott i samlingen.
Miner Megatron är också baserad på sin originalform från IDW, där Megatron var en arbetarhjälte som försökte sätta sig upp mot eliten. Efter att ha tillfångatagits och misshandlats började han utnyttja sin styrka och vältalighet för att starta ett uppror, som blev grunden till decepticons krig mot autobots. Även om figuren är baserad på den ordinarie Megatron har den mycket av de unika detaljerna som särskiljde honom i serien. Han har förstås inte heller sin fusionskanon än, utan bara en rejäl högteknologisk hacka.
Den här leksaken har släppts i massor av varianter de senaste åren och en bieffekt är att modellen känns lite sladdrig när delarna inte längre passar perfekt. Jag var tvungen att dra åt skruvarna i knäna för att han inte skulle vika sig bakåt, och fötterna känns av väldigt låg kvalitet, som billig vinyl. Det har också hänt mycket i Transformers-utvecklingen och en figur som är bara några år gammal känns redan aningen föråldrad. Jag hade ingen vanlig Megatron i samlingen och det kändes överflödigt att köpa en bara för att ha, när jag redan har Masterpiece-utgåvan. Trots små irritationsmoment är den här versionen av Megatron ändå kul att ha, och så får den mig att vilja läsa om Megatron: Origins.
Vill du bara ha coola halvstora Transformers finns det definitivt bättre och billigare, som exempelvis Tarn och Metalhawk som jag skaffade tidigare i år. Att de bara säljs i ett exklusivt paket gör dem ju också lite onödigt dyra. Men gillar man de tidiga IDW-serierna är de ändå väl värda att samla på sig.