månadsarkiv: januari 2012

Recension: Soul Calibur V

I takt med att Soul Calibur-spelen har blivit snyggare har de också blivit lite, lite sämre för varje gång. Fortfarande bra spel överlag, men att nå upp till det där Dreamcast-spelet verkade omöjligt. Det var någonting i spelkänslan som inte riktigt stämde. Ofta kändes det som att Namco ändrade på saker bara för sakens skull. Men i och med Soul Calibur V har de äntligen hittat rätt, genom att gå tillbaka till grunden och sen innovera på nytt med alla misslyckade experiment bortrensade. ... Läs hela texten

Klädd för Discworld-läsning

Mitt signerade exemplar av den senaste (och sista?) Discworld-boken Snuff dök också upp i helgen. Eftersom Terry Pratchett lider av en obotlig sjukdom vill jag dels ta chansen att få böckerna signerade medan det fortfarande går och dels stödja honom lite mer direkt. Jag har bara hunnit läsa en liten bit men det handlar ju om Commander Vimes så nog är det lovande.

Sen passade jag på att fylla ut beställningen från den officiella merchandise-sajten med en riktigt skön collegetröja med ett diskret men ytterst nördigt tryck. Jag är less på tröjor där det bara är någon artwork klistrad rakt över, men den här känns riktigt lämplig. Dessutom blev storleken helt perfekt. Den här lär jag använda mycket framöver. ... Läs hela texten

Fightinghelg 2012 – ett videomontage

En tuff helg har kommit till sitt slut. Förutom att Soul Calibur V anlände och spelades cirka 12 timmar sammanlagt hann vi (jag och Erik) även med en hel rad andra spel inklusive genrens absoluta höjdpunkter och några andra kuriosa. Men nu ska jag återvända till att nöta vidare med Siegfried så jag hänvisar istället till mitt videomontage av helgens aktiviteter, till musiken från min gamla ”guilty pleasure” Power Instinct: Matrimelee.

Längtar till juni

Nu går den att beställa, Figma-versionen av Samus Aran. Vi snackar om en superposerbar, superdetaljerad utgåva av tidernas coolaste prisjägare med massvis av tillbehör, för under 300 kronor på Hobby Link Japan. Jag har beställt två. De har också statyetten av Zero Suit Samus som jag dock förmodligen hoppar över. Hur som helst, snart är det slut på den här orimliga bristen på bra Samus-figurer. Bara några månader till…

Nu börjar Fightinghelg 2012

En årligen återkommande händelse är när Erik (känd från kommentarsfältet) åker upp till Östersund för att ge mig stryk i ett brett utbud av fightingspel. Igår smygbörjade vi genom att köra ett pass jodo och även hinna testa några spel, men i huvudsak sätter misshandeln igång idag. På schemat ligger en mix av gamla och nya spel i genren, bra och dåliga sådana, allt från Samurai Shodown 2, Destrega och Dynasty Warriors till Ultimate Marvel vs Capcom 3, Super Street Fighter IV: Arcade Edition 2012 och King of Fighters 13. Förhoppningsvis bjuder också helgen på ett hett efterlängtat nytillskott, förutsatt att Posten är välvillig. ... Läs hela texten

En bärbar Neo-Geo?

Japanska Famicom Plaza rapporterar att SNK har licensierat ut sitt namn och spel till ännu en i raden av portabla emulatortillverkare. Ni vet, såna där som oftast brukar göra bärbara Megadrive-samlingar. Men i det här fallet rör det sig alltså om Neo-Geo-spel vilket inte är lika vanligt. Enheten ska ha 2 gigabyte minne (ett normalt Neo-Geo-spel tar upp ungefär 50 megabyte) och ha en 4.3 tum stor skärm, och vara snäppet större än en Iphone.

Det låter förstås hyfsat mums men det finns två stora frågetecken: spel och pris. Precis som alla andra av SNK:s satsningar på nyutgåvor börjar den här maskinen från början, med ganska exakt samma spel som finns på exempelvis Neo-Geo Station, Wii Virtual Console eller diverse PSP-samlingar: ... Läs hela texten

Nier på piano

En gång i tiden köpte jag praktiskt taget alla Square-soundtrack som kom ut, men på den tiden släpptes det i och för sig bara ett Final Fantasy vartannat år. Hur som helst, snart måste jag nog bryta det här uppehållet. Nier får nämligen en Piano Collection som släpps den 21 mars. Mycket sugen.

Sen kan man ju också fråga sig hur många soundtrack man kan släppa på ett spel utan att det ändå finns nog med intresse för en uppföljare… men det har Xenogears-fans frågat sig i många år nu. ... Läs hela texten

Soul Calibur III vs Soul Calibur IV

Som en liten jämförelse, och för att se hur det går att plocka bilder på Playstation 2, drog jag igång Soul Calibur III. Det som genast slog mig var hur vansinnigt häftiga bakgrunderna var för sin tid. Spelet var packat med helt fantastiska scener som den brinnande korridoren eller plattformen i Egypten. Men nu var det strider det gällde.

Det som stod klart tidigt är att konsolens standardgrafikläge, 480i, blir riktigt gräsligt. Så fort något rör sig så blir det grötigt, eftersom bara halva bilden uppdateras varje frame. Lyckligtvis stödjer Soul Calibur III 480p via komponentkabel, så jag bytte till det och tog om alla bilderna. Och då blev det plötsligt helt acceptabelt. Fortfarande lågupplöst med moderna mått, men ändå skarpt och bra färger. ... Läs hela texten

Äntligen egna screenshots!

Jag gjorde äntligen slag i saken och köpte mig ett tv-kort. De är inte särskilt dyra längre, Avermedia AverTV Capture HD går på cirka 750 kronor. Det ska dessutom ha stöd för HDMI, förutsatt att signalen inte är kodad med den nu förhatliga HDCP-krypteringen. Hur som helst, jag beställde det i tisdags men då posten är som den är fick jag det inte förrän idag. Glad i hågen öppnade jag upp datorn, letade fram en ledig PCI EX-plats, tjongade i kortet, kopplade upp allt och…

FANSKAPET STARTAR INTE. ... Läs hela texten

Rokko Chan – som Mega Man fast med hästsvans

I brist på nya Mega Man-spel (sedan Inafune försvann verkar den gamle roboten vara totalt körd hos Capcom) är det tur att det finns indieutvecklare som vet vart skåpet ska stå. Rokko Chan må handla om en robottjej som ska stoppa den elake Dr Mad, men skulle man byta ut ett par sprites här och där skulle det här kunna kvalificera sig som ett regelrätt Mega Man vilken dag som helst. Utvecklaren King Soutuku har spikat allt, från den sköna NES-grafiken till de poppiga ljudslingorna och alla knäppa robotmonster som dyker upp. Det körs till och med i en dubblad NES-upplösning på 256*224 pixlar. Det är bara en aning annorlunda hoppfysik och en del spriterotationer som avslöjar att det här inte är Mega Man 11. Det, och hästsvansen på Rokko Chan då. ... Läs hela texten