The Lego Ideas Exosuit was just the beginning. Here are my seven additional specialized Exosuits based on the different Classic Space designs.
CS001-A All-Purpose Exosuit (original Lego Ideas design)
CS001-B Frontier Exploration Exosuit
CS001-C Mining Operations Exosuit
CS002-FT Communications Exosuit
CS003-BT Counter Espionage Exosuit
CS004-SP Law Enforcement Exosuit
CS005-MT Logistics Exosuit
CS006-IP Arctic Explorer Exosuit
After finishing The Last Guardian, I couldn’t stop thinking about it. Trico is one of the best realized characters in gaming, and I wanted to make a tribute. So I sat down to construct my very own Lego Trico.
The most important part is the face, and especially the eyes and the nose. I looked through the inventory of parts on Bricklink, searching for a suitably formed dark brown part for the nose. I located one in an unlikely place – the foot of the buildable action figure Rey from Star Wars! Loading this part into Lego Digital Designer, I could figure out the basics to fit the eyes on it. To have the dark areas around the eyes, I placed Erling bricks with the bottom out, and used inverted slopes on these to round off the face. From there it was just a question of building the rest.
It seems like it was only yesterday that I bought Fire Brigade, as a sample of modern Lego and to see what everyone was raving about. Actually it was 2013. In four short years I’ve not only collected every new modular made since, I also pieced together the three that came before (and built eight of my own). I should be happy that I did it soon enough. Even Bricklinking a complete Green Grocer is now very expensive, and some parts of Café Corner and Market Street remain elusive, while Fire Brigade, Grand Emporium and Town Hall are steadily becoming more and more expensive. And just recently, Pet Shop finally went out of sale after almost six years, with Palace Cinema soon to follow. But I do have them all (even if Town Hall has been demolished) and so it’s fitting to get this anniversary celebration of ten years of modular buildings: Assembly Square.
If there’s something I’ve learnt after years and years of collecting Transformers, it’s that vintage is overrated. I love my original items, both Lego and Transformers, but that’s because I know that I’ve owned them for thirty-some years. The wear and tear is there because I put it there. I used to buy collections of loose figures, but quickly realized that the grime and dust is much less attractive when it’s not mine.
Which brings me to the Galaxy Explorer, the first major spaceship in the classic space theme, released in 1979. Tracking down one of these isn’t that hard – it sold well and probably had a special status to many a kid, so the supply isn’t that bad. You can get one in decent condition for around 200 dollars, which is reasonable considering its age. However, that gives you all that grime and all those scratches. You can get an original unopened one right now, but in that case, say bye-bye to 2500 dollars, and I’d think opening it would be a crime against humanity.
Jag har grävt fram min gamla Saturn ur garderoben för att testa mitt superfräscha japanska exemplar av Castlevania: Symphony of the Night, eller, om vi ska vara petiga, Dracula X: Gekka no Yasoukyoku. Det kostade över tusenlappen och Saturn-versionen har ju rykte om sig att både ha usel prestanda och bjuda på en massa nytt. Så, vad är skillnaden mellan mitt favoritspel genom tiderna och … den här versionen?
Ja, till att börja med är det långt ifrån en rak konvertering. Konamis Nagoya-kontor utvecklade det här utan inblick från IGA eller Toru Hagihara, och med ytterligare ett år på sig hann de stoppa in en massa saker som behövts strykas från Playstation-versionen. En del kanske mindre nödvändigt, men ändock en hel del nytt.
Om du far till Tokyo för att shoppa prylar så kan du i teorin gå nästan var som helst. Spel och elektronik finns överallt, även en hel del begagnat tack vare de ständigt närvarande Book-Off-butikerna i vartannat kvarter. Och där kan du göra fynd. Men vill du ha allt på ett ställe, och dessutom gräva ner dig i ohyggliga mängder anime, manga och plastfigurer, så är det Akihabara som gäller. Det pratas ofta online om att Akihabara har sett bättre dagar och har förfallit en hel del i ett inte helt smakligt otakuträsk. Och det stämmer delvis. Med Akihabara-mått mätt. Men med svenska mått mätt, där Tvspelsgiganten och Game inte ens existerar längre, är det ett spelmecka utan dess like, med butiker mer välsorterade än någonsin någon svensk nästan bokstavligen staplade på varandra i kvarter efter kvarter.
Alla som har ett genuint intresse av spel och prylar (och vad gör du annars här?) bör någon gång åka till Japan och specifikt Tokyo, och har du inte gjort det så tänkte jag erbjuda några tips för att göra din resa lite lättare.
Suica
Lär dig detta ord och lär dig älska det. Suica är ett kontantkort som bokstavligen laddas med kontanter – du stoppar in kortet i en automat som finns utanför alla stationer, och väljer sedan ett belopp som du sedan behöver mata in kontanter för. Suica är ovärderligt för att ta sig runt eftersom det fungerar på alla olika resesätt. Tokyo har tjogtals av olika tåg- och tunnelbanelinjer, plus bussar, och även om man kan skaffa ett periodkort för exempelvis JR East så täcker det inte alla linjer och du måste då välja. Bättre att slippa fundera, bara blippa kortet i spärren, och åka. Jag laddade mitt Suica med totalt en dryg tusenlapp och kunde åka i två veckor och köpte dessutom några smågrejer. Nämnde jag att Suica även fungerar i närbutiker typ Seven Eleven, Lawson och Family Mart? Och att det fungerar i kanske en tredjedel av drickaautomaterna också? Har du sedan pengar kvar på kortet när du åker kan du växla tillbaka det minus en avgift på cirka 20 kronor. Ett absolut måste.
One of the big injustices in the Lego world is that we never got an official release of the Balrog of Moria. This was the iconic scene of the first movie and indeed of the first book, and even though Lego doesn’t really do big freaking demons, it’s not like the Balrog is actually Satanic or anything. He’s just a huge burning pile of awesome. To make matters worse, the Lego Lord of the Rings game obviously included the Balrog. It was right there, constructed out of Lego bricks! Why not produce it? Why, Lego, why?
Ett av mina långvariga Lego-byggen är äntligen klart. För ett par år sedan byggde jag en massa av mina rollspelskaraktärer i Lego och placerade dem utanför ett värdshus, aningen ombyggt utifrån ett befintligt set. Redan då fanns vaga planer på att bygga fler av de platser vi hade hittat på och jag började spinna vidare på en gammal idé om att mitt alvpar Aradin och Emana skulle etablera en ny bosättning i Grönmården (som skogen hette under den era i Midgård som Sagan om Ringen Rollspelet utspelar sig i). Förutom att det skulle vara två Lothlorien-liknande plattformar i två gigantiska träd, intill en klippkant där ett vattenfall störtar ner, så hade jag bara en vag skiss av upplägget. När jag köpte operahuset i Sydney så började planerna ta mer konkret form: jag fick tonvis med bruna bitar och lärde mig lite praktiska tekniker som jag använde till floden. Det skulle också visa sig att de vita ”seglen” skulle fungera bra även som alvhustak.
I guess it was inevitable. I’ve been creating new versions of Shaana in practically every medium since I first came up with her in 1995. She’s been in tons of games, I’ve made big and small plastic models, a Ral Partha miniature and a 1:6 scale doll. And when I returned to Lego, she was one of the first custom minifigs I created. I’ve even made a Friends minidoll out of her. So when the new, smaller balljoints were introduced with the Mixels theme in 2014, I started thinking about building my own, large scale Shaana, inspired by all the cool, posable mechs that Lego create.